Polisbevakning efter tips om nazisthot

De avslutande orden från docent militärhistorikern Klaus Böhme om dödslägren passade väl in på hotbilden i går kväll. ?Låt oss minnas nazismens offer och stå upp för de demokratiska värdena?. Och Klaus Böhme var mycket gripen när han framförde detta med darrande stämma, något som grep tag i åhörarna.
Förintelsedagen den 27 januari arrangerades för fjärde året på Gotland och arrangerade gjorde länsstyrelsen, högskolan, Almedalsbiblioteket och Rädda barnen. Kvällens inleddes med musik.Ledmotivet ur filmen ?Schindlers list? framfördes av Maria Nyberg-Jobs och Per Jobs.
Därefter höll landshövding Marianne Samuelsson ett anförande. I år är 60 år sedan befrielsen av fångarna i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Landshövdingen framhöll att vi måste öka medvetenheten och bekämpa intolerans av olika slag. Hon läste också högt ut den berättelse som Susanne Berglind, överlevande från Auschwitz, har skrivit.
Under kvällen hölls sedan två föreläsningar. Klaus Böhme, som är militärhistoriker och född 1935 i Tilsitt i Ostpreussen, föreläste om Auschwitz, medan psykoterapeuten Josef Ram, barn till föräldrar som överlevde, berättade om hur detta har påverkat honom personligen.

Röda armén
Klaus Böhme inledde med att Auschwitz har blivit synonymt med nazisternas förbrytelser och att den 27 januari ska påminna oss om att vi även i dag hotas av nazistiska åsikter. Det var just den 27 januari 1945, som Röda armén kom fram till Auschwitz och befriade de knappt 8 000 fångar som då fanns kvar där.
? Det var det första lägret där man påträffade levande människor. Det var lägret där de flesta mördades. Många i de lägret fick också gå dödsmarscher till andra läger. I Auschwitz dödades 1,1-1,5 miljoner människor. 90 procent av dem var judar. För Röda armén var det lite symboliskt att befria Auschwitz. De första som gasades ihjäl där var 900 ryska krigsfångar, berättade Klaus Böhme.
Under sin föreläsning redogjorde Klaus Böhme också för hur det blev när nazisterna tog makten och hur man gick tillväga för att försöka utrota judarna och även andra som man ansåg vara avvikande eller oliktänkande. Dit hörde exempelvis handikappade och mentalsjuka som man medvetet mördade.Under perioden oktober 1939 till augusti 1941 totalt 90 000 med gift eller gas. Man slutade officiellt med detta efter starka protester. Men i hemlighet fortsatte man och cirka 275 000 dödades, bland annat med koldioxid från lastbilar och stridsvagnar.

Många tyskar visste
Men vad visste man då i Tyskland om detta mördande som nazisterna bedrev? Det är inget tvivel om att många visste vad som pågick, även om man kanske inte visste om de hemskaste detaljerna. Omkring en halv miljon tyskar hade inblick i systemet och därmed även i Förintelsen, berättade Klaus Böhme.
? Men, tyvärr. Det är nästan omöjligt att protestera när en extrem diktatur som nazismen är i gång.
Många judar försökte få lämna Tyskland. Men det var inte lätt. Det var dyrt, ja i praktiken krävdes att man lämnade ifrån sig alla tillgångar. Ovanpå detta fanns problemet att hitta något land som ville ta emot dem. I stället blev det oftast så att judarna till att börja med flyttades till Polen och sedan till andra länder i östeuropa.
Men hur många dödades eller avled av sjukdom och svält i de många lägren, totalt 900 om man räknar alla arbetslägren också, inte bara koncentrationslägren. En uppskattning är att det troligen under 1933-1945 fanns minst 7,2 miljoner människor i lägren och att av dessa dog 6,9 miljoner.
? Det är säkert i underkant. Och av dem som dog fanns 6,1 miljoner judar, säger Klaus Böhme.

Dödsgasen Cyklon B
Auschwitz är det koncentrationsläger som har blivit synonymt med Förintelsen. Ovanför porten till lägret står de ökända orden ?Arbeit macht frei?, Arbete ger frihet. Men till Auschwitz skickades folk för att dö, för att gasas ihjäl med giftgasen Cyklon B. Också i Maidanek användes Cyklon B. Ja, uppräkningen kan göras betydligt längre av alla de förbrytelser och allt mördande som Klaus Böhme kunde berätta om i sin föreläsning. T.ex. att nazisterna ville få 30-40 miljoner ryssar att svälta ihjäl. Minst 20 miljoner ryssar dog också under andra världskriget. Bland dem ingick då krigsoffren.
I samband med Förintelsedagen på Almedalsbiblioteket så hade landsarkivet ordnat en arkivutställning i foajén om Gotlands roll i samband med flyktingmottagande under kriget. Hit kom totalt 11 000 flyktingar. Av dessa dog en del här på grund av sjukdom och umbäranden, bland annat efter att ha suttit i koncentrationsläger. Flera kom hit med lasarettsfartyg.