Thomas Sandelius gick med i Hemvärnet 2022, i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Hemvärnet upplevde då ett tillströmning av folk, dock är inte den 32:a hemvärnsbataljonen, som är baserad på Gotland, fullbesatt.
Det skulle behövas ytterligare omkring 150 kvinnor och män för fullt förband, vilket är 340 personer.
Det är i den saken han talar här, men det är också i en allmän frustration över sakernas tillstånd.
– Jag arbetar aktivt med bataljonens rekrytering men det tycks omöjligt att få folk att engagera sig. Jodå, vi har flera stycken som valt att utbilda sig…men den stora massan, var är den?
Han slänger in en brandfackla i den här intervjun, säger: Det är dags att steppa upp, dags att ta ansvar, inte hela tiden hänvisa till ”någon annan”.
– Med den oro som, tror jag, var och en känner över läget i omvärlden är individualismens tid förbi. Vi måste hjälpas åt, på alla nivåer. Engagera oss i barnens fotbollslag, gå med i Sjöräddningen, ställa upp för varandra, vad som helst.
Och, så klart, vilket han brinner för. Hemvärnet. "Att gå med där är det absolut viktigaste jag gjort" som han säger.
Det hemvärn som har en efterhängsen töntstämpel på sig, han vet det. Gubbar som hänger på ett Mauser-gevär någon vecka om året. Sådant kan leva kvar länge.
Men det är en annan tid nu, nu är det ”på riktigt”.
– Nu samövar vi med amerikanska specialförband, som vi gjorde i höstas. Gröna baskrarna. Vi går in i det här för att ytterst försvara demokratin. Det är inte mitt hus jag försvarar, det är ditt hus och min grannes hus, säger Thomas Sandelius, som till det civila arbetar som fastighetsmäklare.
Hemvärnet på Gotland lyder under chefen Gotlands regemente P 18:s befäl. I händelse av angrepp ska Hemvärnet verka under kravbilden 6-24-90.
Det innebär att vara samlade för mindre uppgifter inom sex timmar, helt mobiliserat inom 24 timmar och ha uthållighet över 90 dagar.
– Det är ett kompetent förband med toppmodern utrustning som är det första som möter fienden i skarpa uppgifter. Än finns inget reellt militärt hot men vi måste upprusta och vara förberedda, säger Thomas Sandelius.
2028 ska det vara fullt utrustat och utbildat.
– Det pratas hela tiden om satsa mer pengar på Försvaret. Men det måste också finnas människor bakom siffrorna.
Frågan att ställa sig är, resonerar plutonchef Sandelius, ”är jag beredd att dö för mitt land?”.
– Och om inte jag är det, då måste någon annan vara det. Och man är alltid sig själv närmast, jag är inget undantag. Jag vill inte skicka min son i krig. Men det finns så många sätt att bidra.
Det är dags att se sig i spegeln, tycker han.
– Det handlar inte om att köpa sig fri med pengar, det handlar att bidra med sitt engagemang på alla plan för vårt gemensamma bästa. Att ställa sig frågan: Vad kan jag göra för andra?