Enligt den nationella vaccinationsplan, som tas fram av Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen, ska riskgrupper och vård- och omsorgspersonal gå först när vaccinationen drar i gång. Sammanlagt handlar 2,6 miljoner personer, alltså en dryg fjärdedel av Sveriges befolkning.
Några läkemedelstillverkare tror sig kunna börja leverera ett färdigt vaccin i början av nästa år. Planen är att allt vaccin ska tas emot på samma ställe och att Folkhälsomyndigheten sedan ska fördela doserna till regionerna, som ansvarar för själva genomförandet av vaccinationen och den logistik som kringgärdar det arbetet.
De vaccinkandidater som är under framtagande har vitt skilda egenskaper. Det vaccin som läkemedelsföretaget Pfizer tar fram måste exempelvis förvaras i 70 minusgrader, hållbarhetstiden i kylskåptemperatur är begränsad till fem dagar. En annan sak som kommer att spela in är hur många doser som kommer att tilldelas regionen.
De många osäkra faktorerna medför att det inte finns någon detaljerad plan för hur det hela ska genomföras.
– Det är beroende av en massa saker. Till exempel vet vi inte om det blir ett vaccin eller flera vaccin eller hur stor fördelning vi får, och vi får utforma logistiken efter det när vi har fler detaljer. Vi jobbar på en plan för hur det ska gå till och vi försöker vara väl förberedda i alla moment som krävs, alltifrån att tillse att det finns vaccinationsplatser till registrering, säger regionens smittskyddsläkare Maria Amér.
Senast en storskalig vaccination genomfördes var 2009, när tiotusentals gotlänningar vaccinerades mot svininfluensa.
– Vi tittar på vilka delar vi kan använda av den planeringen. Vi har varit tillbaka och tittat på den dokumentationen och sett hur vi organiserade det då.
Det finns dock stora skillnader mot den gången, bland annat blir det troligtvis en mindre mängd vaccindoser till en början.
– Vaccineringen mot svininfluensa byggde på att man hade stor mängd vaccin och många som skulle vaccineras på kort tid. Nu har vi pandemin att ta hänsyn till och måste bygga upp det på ett annat sätt, så att vi inte orsakar smittspridning i samband med vaccineringen, säger Maria Amér.
En annan viktigt skillnad är att barn inte ingår i den grupp som ska vaccineras mot covid-19. Många barn drabbades av allvarliga biverkningar efter att ha fått vaccinet 2009.