En detaljplan är ett dokument som talar om hur mark- och vattenområden får användas på en viss plats. Den äldsta bland öns totalt 670 detaljplaner är från 1879. Och nyligen fyllde den i Hemse 100 år.
Hur kan det komma sig att den som vill exploatera i Burgsvik måste ta hänsyn till järnvägen, trots att tågen på Gotland slutade gå för mer än 60 år sedan? Det frågade sig Dan Kolmodin, vd för Arriba, i en artikel nyligen.
Detta fick Richard Löwenborg, planchef vid Region Gotland, att reagera.
– Jag förstår att inaktuella detaljplaner skapar frustration. Vad gäller Burgsvik skulle den planen nog må bra av en översyn. Men, den bild som tecknades i artikeln är helt enkelt inte rättvisande. På vissa punkter är den rent felaktig, säger han.
Det var särskilt ett av Dan Kolmodins citat som Richard Löwenborg studsade på: "I dag är det politikerna eller vem det nu är som bara tycker och gör planerna där de vill."
– Ön har ett mycket starkt exploateringstryck, så 90 procent av våra detaljeplaneuppdrag grundar sig på enskilda initiativ, från exempelvis byggherrar. Det är alltså de initiativen som driver utvecklingen. Exploateringstrycket medför att regionen inte har möjlighet att ta egna initiativ för att se över gamla detaljplaner, när det inte finns något konkret uppdrag att arbeta med. Vi har fullt upp med befintliga detaljplaneuppdrag, säger planchefen.
Richard Löwenborg, planchef vid Region Gotland.
Om ni har så mycket att göra, ta in extern hjälp då, föreslog Dan Kolmodin i tidigare nämnda artikel. Även där tycker Richard Löwenborg att resonemanget leder fel.
– Jag tror inte att många inser i hur stor utsträckning det redan sker. En tredjedel av planuppdragen som vi jobbar aktivt med är konsultdrivna. Det är en bra utveckling som leder till att vi får mer gjort, och vi hoppas att det kan utvecklas ännu mer, säger han.
Exemplet med Burgsvik och järnvägen, hur representativt är det?
– Ljugarn har ju varit uppe för diskussion också, men för att återknyta till det jag sa tidigare: Vi sitter inte aktivt och letar efter konstigheter i gamla detaljplaner, så det är svårt att säga. Det förekommer säkert här och där. Så här grova felaktigheter stöter vi dock ganska sällan på.
Ljugarn är ett annat exempel som tagits upp i media. Enligt detaljplanen går vägar rakt igenom befintliga hus. Felen uppstod på 1960-talet och upptäcktes först när handlingarna digitaliserades.
Man kan ibland få intrycket att ön är landets sämst detaljplanerade plats, tycker Richard Löwenborg.
– Jag kan förstå att man undrar när det dyker upp såna här skräckexempel. Men då vill jag påminna om att Gotland är unikt bra på att digitalisera detaljplaner. Fel av den här typen finns överallt i landet, men blir mer synliga när fler kan ta del av planerna, säger han.