Personalmotsättningar drabbar skolans elever
Personalmotsättningar inom gymnasieprogrammet "Den rörliga bildens språk" har varit så allvarliga att elever och lärares arbetsmiljö påverkats.Läs även om elevers och lärares synpunkter här.
- Rapporten säger tydligt att det finns brister i samarbetet mellan scen och film. Vi har därför haft två dagars personalmöte för att hitta en gemensam lösning, säger Inger Hägg, rektor vid Elfrida Andréegymnasiet.
Den rörliga bildens språk innehåller två inriktningar; scenskolan och filmgymnasiet. Den sistnämnda startades år 1994. Scenskolan kom till år 2002.
Det var i slutet av höstterminen som olösliga samarbetssvårigheter mellan några lärare fick skoldirektör Peter Molin att anlita utomstående kommunrevisorer för att låta genomlysa verksamheten.
- Det var så mycket stök i arbetsmiljön att något måste göras. Rapporten visar att det behövs en ordentlig genomgång ända från gymnasiechef och till inriktningsansvarig. Vi måste också titta på programmens förutsättningar att ha riksintag, säger Peter Molin.
Brister
Undersökningen är utförd av Öhrlings PricewatershouseCoopers. Här presenteras några av bristerna.
nProgrammet bedrivs inte som ett program utifrån fastställda mål.
n Det finns i dagsläget ingen gemensam utvecklingsplan. Samverkan mellan scen och film sker mycket sporadiskt och samplaneringen är begränsad. Även personliga motsättningar mellan de olika arbetslagen förhindrar ett förtroendefullt samarbete.
n Vidtagna åtgärder kring psykosociala arbetsmiljöproblem bland lärarna har inte givit tillräckliga effekter.
n I ansökan om riksintag som barn och utbildningsnämnden (bun) ställt sig bakom hänvisas till branschrådets betydelse för utbildningens utveckling. Branschrådets sammansättning har ensidigt kopplingar till filmbranschen.
n Inom rörlig bild finns inriktningsansvariga för filmgymnasiet och scenskolan. Rollerna är inte helt definierade och därmed otydliga för organisationen.
n De brister som finns är inte föremål för hantering inom ramen för den kvalitetsuppföljning som Elfrida Andrée och gymnasieskolan i Gotlands kommun är skyldiga att göra.
"Ta till oss kritiken"
Listan är lång på vad som fattas inom verksamheten för att gymnasieprogrammen ska ge den utbildning som eleverna förväntar sig.
Vad ska skolledningen göra för att förändra situationen?
- Det här är ett arbetsmiljöproblem som vi har försökt att lösa tidigare. Vi får naturligtvist ta till oss det som nu har framkommit. Rapporten visar tydligt var bristerna ligger även om jag tycker att den är lite väl negativ och fyrkantig, det finns mycket som är bra med programmet också. Jag anser att eleverna får den utbildning de ska ha, säger Inger Hägg, rektor för Elfrida Andréegymnasiet.
Personalen har under två dagar diskuterat vad som måste göras.
- Det är aldrig ens fel att två träter. Jag tycker att de här två dagarna har varit väldigt konstruktiva. Vi har gjort en verksamhetsplan för terminen.
- Eleverna kommer att göra flera gemensamma aktiviteter, säger Inger Hägg.
Kritiken från kommunrevisorerna handlar bland annat om otydliga ansvarsroller.
- På varje program finns det inriktningsansvariga. Men det fungerar inte för "Den rörliga bildens språk". Vi kommer att följa de råd som rapporten ger med en gemensam ledning för de båda inriktningarna. Men organisationen kommer inte att ändras under vårterminen utan till nästa läsår.
Biträdande rektor Anders Gardelin har diskuterat situationen med eleverna.
- Jag har ringat in vad de är missnöjda med. Vi måste grundligt gå igenom bristerna och har draghjälp av rapporten. Vi vill ju att "Den rörliga bildens språk" ska fortsätta med riksintag av elever.
Revisorerna anser att elevernas engagemang för sin utbildning måste tas till vara.
- Fokus måste ligga på eleverna. Lärarna är där för deras skull inte för sig egen, säger Anders Gardelin.
- Närmast ska vi se till att eleverna har det bra resten av vårterminen, säger Inger Hägg.
Så jobbar vi med nyheter