Akutmottagningen vid Visby lasarett.
Många anställda är själva sjuka och kan inte vårda patienter, många friska anställda kör dubbla pass för att verksamheten ska fungera.
– Det har varit tufft ända sedan pandemin startade, men de senaste veckorna har det intensifierats och blivit värre, kommenterar Charlotte Kaviani situationen på akuten.
Det kan vara illa nog inom andra enheter i sjukvården att klara bemanningen, men som hon konstaterar:
– Andra mottagningar kan skjuta upp vårdbesök, vilket inte bra för framtiden, men löser situationen för stunden. Vi däremot kan förstås inte stänga eller skjuta upp insatser. Vi måste klara bemanningen dygnet runt. Och just nu med omfattande sjukskrivningar leder det till många dubbla pass.
Och hon tillägger:
– Personalen är fantastisk på att ställa upp – på bekostnad av privatlivet. Patienterna har också visat tålamod när väntetiderna blivit längre.
Och du själv, orkar du?
– Ja, blir det korta svaret.
Nödvändigheten av att kunna skilja patienter med covid-19 från de som inte är smittade gör inte arbetet lättare och bilden är komplicerad:
– Patienten kanske har covid, men söker för något annat.
Charlotte Kaviani, verksamhetschef på akutmottagningen i Visby, rapporterar om en mycket ansträngd personalsituation, där många går in och gör dubbla pass för att det ska fungera.
Uttalandet styrks i den veckorapport som Region Gotland publicerade på måndagen. Där nämns att av sju patienter som var inlagda på Visby lasarett med covid-19, var det en som behövde vård för covid-19, de andra sex behövde vård av andra skäl – men hade dessutom covid-19.
Generellt kräver dessutom arbete på akuten, där ungefär 25 sjuksköterskor och undersköterskor arbetar under ett dygn tillsammans med läkare från olika enheter, erfarenhet och längre introduktion.
Så vad gör man?
– Vi raggar vikarier. Vi försöker avropa mer hyrpersonal. Men problemen finns i hela landet, så det är svårt, svarar Charlotte Kaviani.
Både lokalt och regionalt råder stabsläge. Det är alltså täta möten om utvecklingen både när det gäller den mer renodlade vården och när det gäller stöttningen av vården, i form av till exempel transporter, kontakter med centrala myndigheter som MSB, eller tillgång på test-kit.
Hälso- och sjukvårdsdirektö Marie Loob.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Loob framhåller att stabsläget inte beror på ett stort antal covid-patienter, utan just på det mycket ansträngda personalläget.
– Det gäller generellt inom förvaltningen. Det är stor sjukfrånvaro i tandvården, i primärvården, på lasarettet, säger hon.