Durumvete för pastatillverkning har odlats i liten skala på Gotland sedan 2004. Under dessa år har ett fåtal odlare lärt sig av sina misstag och i dag tycker Stefan Pettersson, odlingsansvarig vid Lantmännen, att de gotländska odlarna behärskar konsten att bevaka mognadsprocessen.
- Nu expanderar vi rätt ordentligt. Från en areal på under hundra hektar till fyrahundra hektar i år. Till nästa år är förhoppningen att vi kan fördubbla ytterligare till åttahundra hektar, säger Stefan Pettersson.
Odlas vid Medelhavet
Durumvete odlas normalt i torra områden och produceras framförallt kring Medelhavet i Spanien, Frankrike, Italien och Nordafrika. Den gemensamma nämnaren är en låg totalnederbörd, under 400 millimeter per år, samt ett varmt och soligt klimat.
Gotland är det område i Sverige som mest liknar Medelhavsländerna och durumvete fungerar relativt bra här. Axen behöver 10-15 dagar längre tid på sig att mogna jämfört med vanligt brödvete och eftersom vi trots vårt gynnsamma klimat ändå har en betydligt kortare sommar än kring medelhavet finns alltid en risk att vetet inte hinner mogna i tid.
Test med höstsådd
För att jämna ut oddsen pågår försök med höstsådd, vilket tidigarelägger skörden cirka en månad.
- Den har lite sämre vinterhärdighet än våra vanliga höstvetesorter. En mild vinter är det inga problem, men de snörika vintrarna de senaste två åren har inte funkat. Snötäcke över 60 dagar, då blir det problem och över 90 dagar då vet vi att vi får snömögel. Det är bättre om det är kallt och ingen snö.
För att klara målet med 800 hektar odling 2013 behövs fler odlare och Lantmännen tar alla chanser att marknadsföra grödan.
- Det är lite en nischgrej för Gotland och eftersom vi har bra odlingsförutsättningar så tycker vi att det är värt att värna om den som en bra möjlighet för gotländska bönder.
Närodlad pasta
Stefan Pettersson tror att pasta kan bli en exklusiv nisch för Gotland och möjligheten att tillverka pasta på Gotland har diskuterats. Det kräver dock en särskild kvarn som inte finns på Gotland i dagsläget.
- Jag tror att det skulle vara exotiskt med en närodlad pasta. Mälardalsområdet skulle vara ett bra avsättningsområde. Om du kan packa upp en Gotlandsodlad pasta i en fin tygpåse så kan du ta 60-70 kronor kilot.
Det gotländska durumvetet används i Kungsörnens pastatillverkning. Företaget har ett behov på cirka 20 000 ton per år, varav 6 000-8 000 ton rimligen skulle kunna produceras på Gotland, enligt Stefan Pettersson.
Förutom att durumvetet är svårare att lyckas med än brödvete så är också avkastningen cirka 20 procent lägre. Som kompensation betalas ett pristillägg på 40 öre per kilo.