Päronen frodas när äpplena har bottenår

Kjäll Sönnergrens trädgård i Ekeby speglar det skörderesultat alla förväntar sig. Päronen frodas medan det är glest med frukt på äppelträden.

Magert. Äpplena har en tuff säsong. Både frost och torka har reducerat skörden och det syns på de frukter som trots allt går att hitta.

Magert. Äpplena har en tuff säsong. Både frost och torka har reducerat skörden och det syns på de frukter som trots allt går att hitta.

Foto: Henrik Radhe

Gotland2017-08-23 05:15

2017 är päronens år. Äpplena hade sitt rekordår i fjol och redan förra hösten spådde pomologerna att äppelträden inte skulle orka digna ett år till. Så kom kylan och frosten i maj.

– Förra året fick vi 60-65 liter äppelmust. Det blir inte alls lika mycket i år. Däremot ser päronträden fina ut, säger Kjäll Sönnergren efter att ha gått en runda i trädgården.

Nu är prognosen att årets äppelskörd blir den sämsta på 50 år.

– Dålig tajming, konstaterar Peter Brennwald vid Halfvede musteri i Dalhem som satsat 800 000 kronor i en ny produktionshall som ska stå klar till säsongsstarten.

– Det är ett katastrofdåligt år. Får jag hälften av fjolårets volym så är jag nöjd, tillägger han.

En rundringning Peter Brennwald gjort visar att det på några fåtal håll finns kunder som förväntar sig en bra äppelskörd. Mest i Slite och Visby innerstad.

Förra året mustade Peter Brennwald 140 ton frukt. 90 procent var äpplen. Med årets brist på äpplen vill Peter Brennwald i stället slå ett slag för päronen.

– Päronträden blommade senare och klarade kylan bättre. Många gotlänningar känner bara till gråpiggar, de små lite beska och kärva päronen. Men de är jättebra att göra must på, säger han.

Peter Brennwald tänker gå ut med en uppmaning om att satsa på päron. Men han får räkna med konkurrens om frukten. Björn Wallentin som driver musteri i Väskinde har redan gått ut med ett upprop i sociala medier.

– Det är kanske lite tidigt, men jag hoppas att folk kommer ihåg mig när det är dags att ta hand om frukten, säger han.

Familjen Wallentin producerar äppelmust som säljs till öns restauranger och behöver 8-10 ton frukt per år. I år vill han även ha päron.

– Min idé är att blanda äpplen och päron. Päron ger en söt dryck, så genom att blanda med äpplen så kan jag höja halten syra lite, säger Björn Wallentin.

Svängningarna mellan skördarna har fått Peter Brennwald att tänka till. Redan när han för några år sedan investerade 1,5 miljoner kronor i ett mobilt musteri var planen att producera annat än bara äppelmust.

– Det går att ta hand om morötter, rödbetor, salmbär, jordgubbar och mycket annat, säger Peter som redan har långt framskridna planer att göra gotländsk morotsjuice.

Den nya produktionshallen är ett led i den satsningen.

– Nästa steg blir att bygga en lika stor tapphall. Tanken är att den ska vara klar inom två år, men med tanke på hur skörden ser ut i år är det osäkert hur det blir, säger Peter Brennwald.

Fakta om äpplen

Sedan länge är jordgubbar, morot och äpple de tre trädgårdsgrödor som odlas på störst areal i Sverige. 2016 skördades 26 800 ton äpplen hos trädgårdsföretag, den näst högsta skörd som Sverige haft. 2013 uppgick den till 27 400 ton.

Man skiljer på matäpplen, ätäpplen och cideräpplen. De förstnämnda används till matlagning, mos och bakverk, ätäpplena äts färska. Cideräpplena med hög halt socker och tanniner lämpar sig för ciderproduktion.

2005 utsåg Sveriges pomologiska sällskap och Sveriges hembygdsförbund Stenkyrkeäpplet till Gotlands landskapsfrukt. Sorten lär ha uppkommit genom kärnsådd vid Stenkyrka prästgård på 1700-talet.

Fakta: Jordbruksverket och Wikipedia

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om