Pågår: bygge av ett världsarv

1938 stod det klart. Det moderna varuhuset Tempo slog upp portarna på Hästgatan 10.
- Jag åt min första mjukglas här kommer jag ihåg, säger Göran Örtbrant och tittar ut över lokalen där man i dag hittar Gad, Visby kaffe & chokladaffär, Byrå och Bertholdsson & Holm.
Flera år efter den första mjukglassen kan han titulera sig fastighetsägare. Bolaget heter Kastalen och äger flera hus i Visbys innerstad, bland andra den nya gallerian.
- Det vi egentligen har gjort är att återställa byggnaden som den en gång var, säger Göran Örtbrant.

Uteslutet i dag
Nytt fast gammalt i stadsbilden, med andra ord.
Bebyggelsen som revs för att ge plats åt Tempo var hus uppförda på 1700- och 1800-talen men grunderna var medeltida. Den röjning som skedde 1937 skulle aldrig kunna inträffa dag.
1995 hamnade Visby Hansestad på Unescos världsarvslista. Att bo och verka i ett världsarv är inte alltid helt enkelt och ställer vissa krav.
- Det man har tagit på sig i samband med världsarvet är att bevara, och det ska ske inom det aktuella landets lagar, säger Maria Hallberg, byggnadsantikvarie på stadsarkitektkontoret.
Till årsskiftet ska kommunen vara klar med den nya innerstadsplanen där man tydliggör reglerna för förändring. Den täcker allt från allmänna platser till privata bostadshus och går även in på detaljer som fönster och fasader.
- Man får inte utföra åtgärder som minskar byggnadens kulturvärde, säger Maria Hallberg.
- Vi vill bevara känslan av Visby som en historisk stad.
Fastigheterna i innerstaden är indelade i tre klasser utifrån deras kulturhistoriska värde. De mest värdefulla byggnationerna klassas som byggnadsminnen. I innerstaden hittar man 270 sådana.
- Vi är såklart öppna för förändringar och nya byggnader men vi vill inte minska upplevelsen av det genuina, säger Maria Hallberg.
Det finns fortfarande några byggnadsklara tomter i stadskärnan.
- Ett exempel finns i kvarteret Floran vid Norderport. Sen har vi tomten på Norra kyrkogatan där ett flerfamiljshus fick bygglov i våras, säger Maria Hallberg.

Upprustningar
Även i det offentliga rummet sker förändringar. Stora torget väntar på en upprustning och på
S:t Hansplan har arbetet redan kommit igång. Här ska gatan smalnas av för att ge plats åt gångtrafikanter, planteringar och sittplatser.
- Man hamnar ibland i en diskussion där man ställer bevara och utveckla mot varandra men för mig är det samma sak, säger Sonia Landin, kommunens världsarvskoordinator. Att "ta hand om" är också en utveckling.
Det blev 1970-tal och Hästgatan var inte längre det mesta attraktiva läget. Tempo bytte namn till Åhléns och flyttade ut till Östercentrum. Lokalen byggdes om till kontor för att hysa kommunens arkiv.
- Fönstren sattes igen och den öppna ytan delades av, berättar Göran Örtbrant.
När kommunen bestämde sig för att flytta verksamheten utanför murarna kläcktes idén till gallerian.
- De flesta har varit positiva och tyckt att det här har varit jätteroligt, säger Göran Örtbrant.
För dem som bedriver näringsverksamhet i stan finns flera regler gällande sådant som skyltning och belysning. Göran Örtbrant är övertygad om att de som verkar i Visby känner ett djupt ansvar för den historiska stadsmiljön samtidigt som förändringar är ett välkommet inslag.
- Var tid ska ge sitt avtryck i historien. Staden måste fungera även i vår moderna tid.

Pågår: bygge av ett världsarv

Vad innebär det att ha ett världsarv på halsen? Är det samma sak som att bo i en konserverad stad? De är inte stora, men det sker förändringar – även i en stad där bevara är ledordet.