På arkivspaning efter människor

Varje år får Landsarkivet i Visby 4000 besök av människor som vill tränga djupare in i arkiven. Många besökare vill veta mer om släktingar och andra människor från förr. På arkivens dag i lördags fick besökarna veta mer om hur man kan komma ännu närmare människan i arkivet.

Flyttar. I lördags var det sista chansen att vandra runt i Landsarkivets magasin. På ”Arkivens dag” nästa år kommer hela arkivet att ha flyttat till det nya arkivcentrum som byggs vid Broväg i Visby. Maria Larsson Östergren plockar fram några av de mantalslängder som många vill titta i.

Flyttar. I lördags var det sista chansen att vandra runt i Landsarkivets magasin. På ”Arkivens dag” nästa år kommer hela arkivet att ha flyttat till det nya arkivcentrum som byggs vid Broväg i Visby. Maria Larsson Östergren plockar fram några av de mantalslängder som många vill titta i.

Foto: Tobias Wallström

Gotland2007-11-12 04:00
"Människan i arkivet" var temat på årets upplaga av Arkivens dag och i lördags var det öppet hus på både Landsarkivet, Kommunarkivet och Fornsalens arkiv i det Svahnströmska rummet.
- Egentligen är ju arkiven helt och hållet ett resultat av mänskliga aktiviteter, säger Maria Larsson Östergren som är förste arkivarie på Landsarkivet i Visby.

Rundtur
Maria Larsson Östergren tog gästerna med på en rundtur i de magasin där man hittar de källor som används allra mest när man vill veta mer om människor: Kyrkböcker, förstås, men också mantalslängder och skattelängder som berättar om de vuxna skattepliktiga som funnits på gårdarna.
Det är imponerande böcker. Eftersom det var dyrt att binda in böcker så blev de ofta flera decimeter tjocka. Den allra tjockaste svenska mantalslängden har en notering i Guiness rekordbok med en ryggbredd på 118 centimeter. I skattelängderna noteras alla de ägodelar som ansågs vara beskattningsbara lyxvaror. Det kunde handla om fönsterglas och speglar, men också om kortspel och sidenschalar.

In i byrålådan
Lite närmare människan kommer man via de bouppteckningar som finns bevarade från 1700-talet och framåt. Här redogörs för allt av värde i dödsboet.
- Genom bouppteckningarna kommer vi in i både byrålådan och köksskåpen.
Och har man sedan lyckan att hitta noteringar från de barnmorskedagböcker som barnmorskorna gjorde sina noteringar i, då kommer man riktigt nära arkivens människor.
Här noteras både födelsetid och födelsevikt och ibland berättar barnmorskorna också om hur själva förlossningen förlöpte.
- Barnmorskedagböcker är svårsökta. De skulle lämnas över till provinsialläkarna och de slarvades ofta bord. Men ibland har man tur, säger Maria Larsson Östergren.

Man ska alltid fråga
Rune Hallgren från Vänge var en av alla de släktforskare som besökte Landsarkivet under Arkivens dag.
- Jag började släktforska på 60-talet men barnmorskedagböcker har jag inte hört talas om förut.
Det finns en hake när man söker efter människan i arkivet. När vi närmar oss vår egen tid blir många personuppgifter sekretessbelagda.
-Folkbokföringssekretessen gäller i 70 år. Men om man vet vem man ska fråga och hur man ska ställa frågan så kan man komma runt den sekretessen. Det vi måste säga nej till kan exempelvis tingsrätten säga ja till. Man ska alltid fråga, tipsar Maria Larsson Östergren.
Landsarkivet i Visby får varje år ungefär 4 000 besök av människor som vill tränga djupare in i arkiven.
- Numera handlar det inte bara om släktforskning, utan mer om fördjupning kring socknar och gårdar, säger Maria Larsson Östergren.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om