Östersunds skolor genomgick sitt stålbad för flera år sedan
Östersund, fem år sedan: Vikande elevantal och en osäker regional utveckling leder till en massiv skolöversyn. Fyra skolor läggs ner.Gotland i dag: 15 skolor föreslås läggas ner.
Näst efter Gotland hade glesbygdslänet Jämtland minst elever per skola, 136. Det är också ett av de län som på senare år mist flest skolor utanför tätort.
Nu föreslås nedläggning av 15 av 40 grundskolor på Gotland 2008-2009. År 2010 beräknas ön ha 25 skolor, med drygt 5 700 elever. I dag är siffran 6 652.
Utredning
Jämtländska Östersund har 26 kommunala grundskolor och sex friskolor med totalt 6 300 elever. Kommunen är till ytan något mindre än Gotland, med ungefär lika många invånare. För fem år sedan inledde Östersunds kommun en omfattande skolutredning, för att anpassa organisationen efter nya förutsättningar.
- Vi upptäckte i tid vad som höll på att hända, säger barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsplanerare Gunnar Forsberg, utredningens initiativtagare och projektledare.
Frågeställningarna var många, säger han.
- Elevtappet var 200-250 barn per år, födelsetalen var alarmerande, vi visste lite om regionens utveckling och den stora militärnedläggningen var på gång. Skulle läget stagnera, vända, i vilken grad?
Skolutredningen pågick 2002-2003 och blev till en organisationsplan för åren 2004-2008.
- Principerna för skolutredningen antogs över alla partigränser. Direktiven var att personalresurser var viktigare än lokaler.
Efter att ha dammsugit organisationen i jakt på samutnyttjande av lokaler, mer förskoleverksamhet i skolan och lokala omorganisationer, lades fyra skolor ned.
- Tre först, men en återuppstod som friskola. Då blev vi tvungna att lägga ner en fjärde kommunal skola. Det blev ganska absurt.
Kompetensfråga
- Det största jobbet gjordes på varje enskild skola, i form av omorganisation. Föräldrarna märkte nog inte så mycket. Skolan blev kvar.
Men visst protesterades det, säger Gunnar Forsberg.
- I de små byskolorna hade vi en gedigen samverkan med föräldrar, personal och elever. Alla insåg att något måste göras, men ingen ville att deras skola skulle lägga ner.
Ett motargument var att kommunen väl kunde flytta elever från staden till landsbygden. Varför skulle bara de minsta skolorna drabbas?
- Vi argumenterade tydligt att det har med kompetens att göra. 1-7-lärarnas kompetens håller inte längre än till 1-5. Vi hade 1-7-lärare som inte har full kompetens i svenska, som ska lära våra barn att läsa och skriva. Vi behövde 4-9-lärare.
- Vi ville få så många som möjligt att gå vidare till gymnasieskolan.
"Landsbygdsstärkande" skolargument är förståeliga, men inget en kommunal organisation kan använda, menar Gunnar Forsberg.
Trots oro, blev ökad personaltäthet en effekt av omorganisationen.
Dock. Inför hösten 2007 har Östersunds kommun, efter att ha uttömt övriga möjligheter, fått varsla.
- Först nu blev vi tvungna att förvarna om att skolpersonal kan bli uppsagd. Drygt 50 personer, varav 40 lärare.
Ser framåt
Nu genomgår Östersunds i teori och praktik genomförda skolutredning en extern översyn, berättar Gunnar Forsberg.
- Hur blev det? Håller det ihop eller blev det fel? Så tittar vi framåt, mot 2012. Vad måste vi tänka på då?
Åren 2006-2010 beräknas elevantalet minska med 500. Men barnafödandet har tagit fart och förskolan växer. Inflyttningen likaså.
Hur känns det nu, med perspektiv på omorganisationen?
- Jag tror ingen politiker vill lägga ner någon mer skola. "Hit men inte längre", tror jag folk känner. De som vill flytta hit måste veta att det finns skolor att växa i. Vi kan inte längre till varje pris säga att vi ska rädda resurser och personal före lokaler.
Så jobbar vi med nyheter