Östersjön står inför stora förändringar i framtiden

Marinekologen Henrik Österblom har forskat kring förändringar i Östersjöns ekosystem och i sin avhandling pekar han på tre förändringar, som fått stora konsekvenser för ekosystemet, minskat sälbestånd, övergödning och torskfiske.
- Vi tror att vi kan förklara hur ekosystemet i Östersjön har förändrats genom de tre stora förändringarna, säger Henrik Österblom, som analyserat hundra års data rörande Östersjön.
- Det intressanta är att när vi la samman allt visade det sig att det har verkligen inte skett långsamma och otydliga förändringar, utan det skedde väldigt stora och dramatiska förändringar. När sälbeståndet minskade i början av 1900-talet ökade torsken dramatiskt och när torsken minskade ökade skarpsillen jättemycket, säger Henrik Österblom.

Sillgrisslor
Den kraftiga övergödningen på 60- och 70-talen hade till en början en positiv effekt på fiskbeståndet och under en period kom 20 procent av hela världens torskfångster från Östersjön, men i längden var effekterna inte lika positiva.
- Torsken kommer att ha svårt att återhämta sig, eftersom den har svårt att reproducera sig. Övergödningen hade först en positiv effekt, nu har den en negativ effekt, säger Henrik Österblom.
En stor del av Henrik Österbloms forskning utgår från studier av sillgrisslor, på Stora Karlsö, som gjort sedan tidigt 1900-tal.
- Vi har tittat på dem som en slags indikator för systemförändringar. Det mest slående är att under hela 90-talet, magrade sillgrisslorna, de blev smalare och smalare, fast mängden skarpsill, som de äter, ökade. Det beror på att när torsken försvann, fanns det ingen som åt upp skarpsillen, som ökade och då blev mängden plankton inte tillräcklig, säger Henrik Österblom.
När torskbeståndet sedan minskade igen, ökade i stället fisket av skarpsill, vilket ledde till färre, men fetare skarpsillar och därmed bättre mat åt sillgrisslorna, som återigen ökade i vikt.
- Det visar väldigt tydligt hur fisket påverkar ekosystemet och hur det får konsekvenser i andra änden av systemet, säger Henrik Österblom och nämner att många sillgrisslor dör i fiskarnas fångstredskap, som ytterligare ett exempel.
Gemensamt för de tre stora förändringarna är att människan haft en avgörande roll.
- Den mänskliga påverkan på ekosystemet är väldigt stor och får verkligen kedjeeffekter, som vi inte kan förutse, säger Henrik Österblom.
- Många fiskbestånd är i en väldigt dålig situation, framför allt torsken, samtidigt som både sälar, fåglar och yrkesfiskare konkurrerar om samma resurs, man måste göra en avvägning mellan hur mycket fågel, säl och fiske vi ska ha. Situationen är väldigt styrd av människan.