Förra året svarade skolskjutsarna för större delen av barn- och utbildningsnämndens underkott på 8,1 miljoner kronor. Skjutsningen gick back med 5,3 miljoner kronor, bland annat orsakat av höjda bränslekostnader och oväntat höga kostnader för skjutsning av barn med dubbelt boende.
Totalt kostade skolskjutsarna cirka 25 miljoner kronor i fjol.
Ett nytt skolskjutsavtal börjar gälla till höstterminen i år. Genom det räknar nämnden med att spara 1,5 miljoner kronor, men med tanke på fjolårets resultat måste utgifterna ner med totalt 6,5 miljoner kronor.
- Vi är lite osäkra på hur det kommer att gå. Det nya avtalet ger inte ens en halvårseffekt, eftersom det är fler skoldagar på våren, säger Brittis Benzler.
Till osäkerheten bidrar även det faktum att det underlag som låg till grund för upphandlingen byggde på var barnen bodde för två år sedan.
- Vi har ännu inte sett vilken effekt skolvalet ger och vi vet inte var vi behöver sätta in stödskjutsar.
En förutsättning för den nya skolskjutsorganisationen är att skolorna genomför en samlad skoldag, ett beslut som nämnden ska ta i dag.
Samlad skoldag innebär ändrade tider och längre skoldagar för flera elever, så att exempelvis alla från förskoleklass till årskurs 6 ska kunna åka till och från skolan med samma skjuts.
- De skolor som prövat samlad skoldag, bland annat Norrbacka och Lyckåker, tycker att det fungerar bra. Jag tycker att man ska se den samlade skoldagen som en möjlighet, säger Brittis Benzler.