Öns tonåringar dricker mindre
Gotländska tonåringar röker, dricker och knarkar mindre än förr. Men det finns orosmoln. Många av de som dricker, dricker mycket mer än förr.- Vi ser allt fler fall av alkoholförgiftningar, berättar Marika Gardell på Ungdomsgruppen.
- Det är ju föräldrarna som är mest betjänta av att veta hur det ser ut, säger Håkan Jonsson som arbetar som folkhälsostrateg på kommunen.
De siffror som föräldrarna får ta del av pekar på många punkter i rätt riktning. De nior och elever i klass två på gymnasiet, som har besvarat drogvaneenkäten, dricker mindre, röker mindre och använder mer sällan narkotika än vad ungdomar gjorde för några år sedan.
- Vi hade en verklig nedförsbacke för några år sedan, men det har vänt. Vi har fått en bra kontinuitet i det förebyggande arbetet, konstaterar Marika Gardell på Ungdomsgruppen.
Men arbetet mot alkohol och droger måste fortsätta, understryker hon. Dels för att det hela tiden kommer nya tonårsgrupper, dels för att det finns signaler i rapporten som man måste ta på allvar. En sådan larmsignal är att de ungdomar som dricker, dricker mer än förr. En annan är tonårsflickornas vanor:
- Många tonårsflickor visar nu oroväckande beteenden. Här har vi inte hängt med, säger Marika Gardell.
Tonårsflickor hänger ofta ihop med äldre pojkar. Med det följer att de hamnar i miljöer där det finns alkohol. Också här ser man att de flickor som dricker har en högre konsumtion än förr.
En alkoholförgiftad flicka skickades till lasarettet efter den senaste Sävefesten. Hon hade tre promille alkohol i blodet, vilket innebar att hon svävade i livsfara.
Berusade bilförare
På Ungdomsgruppen har man förändrat sitt arbetssätt och sätter flickorna i fokus mer än förr. Det har varit framgångsrikt:
- De svarar bättre än pojkarna på rådgivning och stöd, berättar Marika Gardell.
En annan larmsignal som kommit fram ur statistiken är att oerhört många tonåringar har åkt bil med berusade förare. Av de som svarade på enkäten har var femte elev åkt bil med någon som har druckit under det senaste året. Det är dubbelt så många som i övriga landet.
Det kan vara föräldrarna som har suttit vid ratten vid sådana tillfällen, men de som har arbetat fram drogvanerapporten är måna om att den inte ska vara skuldbeläggande, utan öppna upp för samtal.
- Vi vill att föräldrarna ska få kunskap om vilka signaler de skickar ut till sina tonåringar och vi vill få igång en diskussion så att föräldrarna kan enas om vilka regler det ska vara som gäller, säger Thomas Lundblad som arbetar på Ungdomens hus.
Så jobbar vi med nyheter