Däremot visar utvärderingen att fler män på Gotland tar livet av sig än genomsnittet.
Och antalet kejsarsnitt vid "okomplicerade graviditeter" är högre här än i övriga Sverige.
Socialstyrelsen har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting gjort en jämförelse av den svenska hälso- och sjukvårdens kvalité och effektivitet.
Enligt rapporten finns stora brister i vård och rehabilitering efter att en person har fått en stroke. Framförallt brister det i otydliga ansvarsfördelningar mellan kommuner och landsting. I och med det riskerar strokepatienter att bli utan stöd och hjälp.
Omkring tio procent av kommunerna erbjuder ingen rehabilitering alls, enligt rapporten. Detta trots att man enligt lagen ska erbjudas rehabilitering.
Men på Gotland är alltså vården och rehabiliteringen bra. Enligt Anders Sylvan, sjukvårdschef på ön, säger att strokevården här håller god kvalité.
- Vi har haft bra strokevård och rehabilitering här på ön under en längre tid. Så det är faktiskt en trend som håller i sig, säger Anders Sylvan.
Han säger att det dels beror på att man inom hälso- och sjukvården har bra beredskap, att man upptäcker stroke i god tid och att man kan ge god förebyggande behandling.
- Och dels har vi god kompetens inom neurologin med den här specialitén. Vi agerar och betraktar inte bara, säger Anders Sylvan.
Rapporten visar att även att allt fler gotlänningar överlever hjärtinfarkt, färre antibiotika skrivs ut av läkare och att psykiatriska vården också håller hög kvalité.
Enligt jämförelsen är det en låg procent andelen äldre som har fler än tio läkemedel, vilket är lägst i landet.
- Andelen äldre med riskfyllda kombintationer av läkemedel har också blivit färre, säger Anders Sylvan.
Däremot finns det några områden där Gotlands hälso- och sjukvård måste bli bättre.
Rapporten visar att andelen män på Gotland som begår självmord är högre än riket i genomsnitt, kejsarsnitt vid okomplicerade graviditeter är högre än snittet i Sverige.
- Detta är en för hög andel och frågan är prioriterad. Kvinnokliniken arbetar aktivt med att få ner siffrorna. En process med förbättrade rutiner, utbildning och teamträning är i gångsatt, säger Anders Sylvan.
Dessutom behöver uppföljningen av patienter med diabetes förbättras på flera områden. Ett långsiktigt förbättringsarbete har påbörjats under hösten.
- Goda resultat ger oss råg i ryggen och sämre siffror sporrar oss att göra bättringar. Hälso- och sjukvården kommer att granska rapporten noga och komplettera det pågående utvecklingsarbetet, säger Anders Sylvan.