EU-kommissionen räknar med att 16 projekt i Europa kommer att få stöd via Ner 300-fonden, som skapats för att stödja satsningar på mer miljövänlig energi.
Fonden beräknas få nära 1,5 miljarder euro att fördela (knappt 13 miljarder kronor).
Ansökningar
29 länder (EU plus Kroatien) lämnade i maj in sina ansökningar. Svenska Energimyndighetens lista innehöll nio projekt, varav Smart Grid Gotland var ett.
Förra veckan blev EU klar med rankningen av projekten. Fyra svenska projekt finns med bland de 16 topprankade som väntas få dela på stödet - och Smart Grid Gotland är ett av dem. Men det finns en hake. EU ger inte bidrag till mer än tre projekt per land. Sverige har fyra topprankade och ett kommer sannolikt att falla bort.
De tre andra svenska projekt som Gotlands smarta elnät konkurrerar med är:
Vindpark Blaiken - norra Europas största vindpark i kallt klimat byggs vid Storuman.
Pyrogrot - Billedrud AB:s satsning på att göra pyrolysolja av biomassa.
GoBiGas 2 - Göteborgs Energi AB som gör syntetisk naturgas av Lignocellulosa.
"Forskningsplattform"
I slutet av det här året väntas besked om vilka projekt som får stöd.
- Får vi inget bidrag kan vi bara slutföra etapp ett som är den teoretiska delen. För den tunga delen i etapp två, med stora investeringar i installationer, behöver vi stöd från EU, säger projektledaren Håkan Gustavsson.
Smart Grid Gotland är ett projekt där Geab samarbetar med Vattenfall, ABB, Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Telvent och Kungliga tekniska högskolan (KTH) för att skapa ett effektivt distributionsnät som bland annat ska kunna hantera stora mängder el från vindkraft.
Energimyndigheten gav i juni 23 miljoner kronor till projektet. Myndigheten ser Gotland som en "forskningsplattform". Erfarenheterna från ön ska användas för att uppgradera elnät på andra håll. KTH utsågs i början av 2012 till centrum för att utveckla smarta elnät och energilagring i Sverige. Man räknar med att ha ett hundratal forskare knutna till projektet.
Billigare el
En av nyckelfrågorna är att anpassa förbrukningen efter produktionen, helt omvänt mot det synsätt som gäller i dag. Elkunderna kan få billigare elkostnader genom att styra förbrukningen till tider då tillgången på el är god.
Ett annat problem som ska lösas är vindkraftens ojämna produktion. Ett batterilager ska byggas för att lagra el då tillgången på vindkraft är god.
Projektstarten för Smart Grid Gotland är i september i år.
- Kan vi genomföra etapp två kommer gotlänningarna att märka av projektet nästa vår. Vi behöver ett par tusen elkunder som är intresserade av att delta, säger Håkan Gustavsson.