Här har de halkat efter och ligger under genomsnittet.
För tio år sedan tog de svenska papporna bara ut 13,8 procent av föräldradagarna. Andelen har stadigt ökat och under 2010 tog de 23,1 procent av dagarna, visar siffror från Försäkringskassan.
2001 låg de gotländska papporna bra till i statistiken. Då togs 15,5 procent av föräldradagarna ut av papporna. Det var bättre än i de flesta andra län och över riksgenomsnittet.
Under de tio år som gått har gotländska fäder också blivit bättre på att ta föräldraledigt, men ökningen har inte varit lika stor här som i övriga län. 2009 hamnade Gotland för första gången under riksgenomsnittet. Förra året var pappornas del av föräldradagarna 22,7 procent, vilket placerar Gotland på tolfte plats bland länen.
Bäst är papporna i Västerbottens län (26,3 procent) och sämst i Jönköpings län (21,0 procent).
Fler företagare?
Varför ökningstakten mattats av på Gotland har Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, ingen enkel förklaring till.
? Nej. Vi vet att eget företagande har betydelse. Pappor med eget företag tar ut färre dagar. Kanske har ni fått fler nya företag på Gotland de senaste åren, säger han.
Fler välutbildade
Försäkringskassans rapport visar även att pappornas uttag av dagar ökar i takt med deras utbildning. Pappor med forskarutbildning tar ut dubbelt så många dagar som de med lägst utbildningsnivå.
Åldern spelar roll. Pappor i 30-årsåldern tar ut fler dagar än de yngre.
Jämvikt om 25 år
De reserverade pappa/mamma-månaderna har haft önskad effekt. Pappor till barn födda efter 2002 har i genomsnitt använt 22 dagar fler än papporna till barn födda år 2001 när barnen fyllde åtta år.
Om uttaget skulle fortsätta i samma takt som under 2000-talet innebär det rent statistiskt att föräldrarna skulle dela på föräldrapenningdagarna enligt en 40/60-delning år 2025, och enligt en 50/50-delning år 2035.
Per Leino
per.leino@gotlandsallehanda.se
0498-20 25 59