Om konsten att sänka skepp

I över ett år har Hans-Göran Björk granskat tiotusentals dokument och intervjuat mängder av människor som var kopplade till de dramatiska turer som föregick Rederi AB Slites konkursansökan 1993.
Hans-Göran Björk driver tesen att det var rederiets bank, Nordbanken, som drev rederiet till konkurs. Allt i syfte att skapa ett bättre läge för konkurrenten Silja Line. Silja Line var inte bara en ännu större kund i samma bank, utan också en kund som hade företrädare i Nordbankens styrelse.

"Det handlar om jäv"
Det gick bra för Carl Bertil Myrstens Rederi AB Slite, men i slutet av 80-talet började det kärva ihop sig:
Färjan "Kalypso" byggdes av ett finskt varv som gick i konkurs 1989 och för att få ut färjan ur konkursboet var rederiet tvunget att betala 200 miljoner kronor mer än vad man hade tänkt sig. Sedan kom motgångarna slag i slag: Rederierna ålades att köra med renare och dyrare bränsle. Finland devalverade sin mark. Finland införde passagerarskatt.
Ändå satsade rederiet på ännu en storfärja: "Viking Europa", som byggdes på ett tyskt varv. Nordbanken hade givit klartecken till bygget, men när den svenska kronan släpptes fri i november 1992 blev färjan i ett slag 300 miljoner kronor dyrare. Nordbanken krävde att det tyska varvet skulle stå för devalveringskostnaderna - och faktiskt så ställde de till slut upp på det. Ändå tvärvägrade Nordbanken sedan att låna ut mer pengar till rederiet och därmed var sagan all för Rederi AB Slite.
- Banken hade redan bestämt sig, konstaterar Hans-Göran Björk.
När konkursansökan var inlämnad ville konkursförvaltaren driva trafiken vidare över en sommar, eftersom han räknade med att det skulle bli en inkomstbringande trafik. Det blev den också, Viking Lines färjor körde in 112 miljoner kronor netto under den perioden, men det hindrade ändå inte Nordbankens styrelse från att stämma konkursförvaltaren för hans agerande.
Varför?
- Bra fråga... Men det handlar förstås om jäv, menar Hans-Göran Björk.

Ville skapa kartell
Konkursen avslutades inte förrän 2003 och nu kommer boken som berättar om hur det gick till bakom kulisserna i Nordbankens styrelserum. Det är en historia som på många sätt ger en återupprättelse till familjen Myrsten.
Hans-Göran Björk berättar om hur konkursen föregicks av försök från bankens sida att få till stånd ett samarbete mellan Viking Line och Silja Line. Den statliga banken förespråkade alltså en lagstridig kartell på Östersjön. Banken föreslog också att Slite skulle sälja Viking Europa till EffJohn, som i sin tur ägde Silja Line.
När Rederi AB Slite vägrade att gå med på bankens krav om samarbete och kartellbildning beslutade sig banken för att avsluta sitt samarbete med Slite.
Hans-Göran Björk menar att bankens agerande var oetiskt av flera skäl:
- Det strider mot god banksed att inte fullfölja en affär som man har gått in i. Efter konkursen på det finska varvet borde banken antingen ha dragit sig ur och inte givit klartecken till fler byggen eller också skulle de ha sett till att bygget av Europafärjan gick iland.
- Deras agerande blir särskilt allvarligt med tanke på att de befann sig i en jävssituation. Fyra ledamöter i Nordbankens styrelse hade kopplingar till Silja Lines ägare EffJohn och EffJohns huvudägare NCC. I exempelvis USA skulle en sådan jävssituation vara absolut förbjuden.

Hoppas på lagändringar
Det var efter önskemål från familjen Myrsten som Hans-Göran Björk tog på sig uppdraget att skildra turerna i Rederi AB Slites konkurs. Familjen är nöjd med hans granskning, men det var inte fråga om något "beställningsverk", understryker Hans-Göran Björk. Hade granskningen visat att rederiet själv var skuld till konkursen så skulle han ha redovisat det. Historien om Rederi AB Slite skulle ha varit intressant även om man inte kunde utpeka någon statligt ägd bank som syndabock:
- En dokumentation från bankkrisens år har ändå ett stort intresse och detta är den första stora genomgången av en enskild konkurs.
Det har gått mer än ett decennium sedan turerna i den här historien utspelade sig, ändå har de en aktualitet, menar Hans-Göran Björk:
- Det är en fruktansvärd lånekarusell igång idag igen. Vi står på tröskeln till vad som skulle kunna bli en ny finansiell kris, ändå gör bankerna ingenting åt det, utan fortsätter att låta folk belåna sina fastigheter upp till skorstenen.
Hans-Göran Björk hoppas att hans bok ska leda till lagändringar.
- Det har gått många år, ändå har man inte ändrat så mycket som en paragraf efter finanskrisen. Jag anser att det måste stiftas lagar så att den här jävssituationen inte ska kunna upprepas. Och bankerna måste fullfölja vad de har lovat. Visst ska de kunna säga upp en kredit, men då måste det krävas starka skäl till det. Det borde också instiftas någon form av förbud mot borgenärer att utöva press på konkursförvaltare. De företräder ju faktiskt inte bara borgenären, utan också gäldenären, menar Hans-Göran Björk.