Om kärnkrafts- olyckan är framme...
Hela Gotlands jordbruksnäring kan slås ut under en längre tid vid ett radioaktivt nedfall över ön. Dessutom är det inte troligt att Sverige får behålla de bequerelvärden för livsmedel som fastslogs efter Tjernobyl. EU tillåter betydligt högre värden för mat som får användas.
Foto: Staffan Löwstedt / Svd / SCANPIX
Tjernobylolyckan 1986 medförde att svenska värden för högsta tillåtna bequerelhalt i livsmedel fastslogs. För baslivsmedel är det 330 bq/kilo och för övrigt (som normalkonsumenten förtär mera sällan) 1 500 bq. Överskrids dessa värden får den aktuella maten inte saluhållas eller användas utan skall kasseras.
- Innan Tjernobyl hade vi inga gränsvärden, framhöll Therese Frisell från Livsmedelsverket. Och konstaterade att det efter Tjernobyl funnits fisk med värden över 10 000 bq. Och fortfarande mäter man bq-halten i renkött, som kan ha 3 000 bq, eftersom renarna äter lavar som effektivt tar upp i detta sammanhang farliga ämnen. Svamp är också en problemväxt som "svampar" åt sig olämpliga ämnen och ofta får höga värden.
Höga EU-värden
Ett okänt faktum är dock att EU tillåter betydligt högre värden än de svenska. För exempelvis barnmat 400, mejeriprodukter 1 000 och kött 1 000 där Sverige således i samtliga fall har 300-gräns.
- Kan vi få behålla Sveriges lägre värden, undrade hon och ansåg själv att det inte var troligt vid ett skarpt läge. Då kan det benämnas handelshinder och det kan bli aktuellt med EU-domstolens utlåtande. Och för konsumenterna kommer det att te sig mycket märkligt om Sverige höjer gränsvärdena när någonting allvarligt inträffar.
Den gotländska jordbruksnäringen kommer också att drabbas mycket hårt och riskerar utslagning under lång tid. Therese Frisell framhöll att hon kontrollerat vad exempelvis Arla gör med mjölk inom områden där det förekommit radioaktivt nedfall.
- Arla hämtar inte mjölken om det är oklart vad den har för värden. Efter Tjernobyl spreds mjölk från drabbade områden på åkrarna.
Vid ett nedfall är det Jordbruksverket som skall stödja länsstyrelsen som ska vidta motåtgärder. Mikael Nygren från verket framhöll att det främst handlar om tre radioaktiva ämnen som har stor betydelse för livsmedelsproduktionen: jod, cesium och strontium. De angriper sköldkörteln, mjukvävnad respektive skelettet.
Psykologiskt viktigt är också att kunna svara på en orolig allmänhets frågor som "kan jag käka äpplena" samt att myndigheterna kan stå för analyser som går att lita på.
- Annars kommer det att säljas "hemkit" för analyser på internet.
Så jobbar vi med nyheter