"Om 50 år har vi inte många stommar kvar"

Visby innerstad har norra Europas största bestånd av trähus från 1700-talet.
- Men om 50 år har vi nog inte många trähus kvar som har originalstomme rakt igenom, säger Kristin Balksten.
Hon är lektor i kulturvård vid Högskolan på Gotland och doktor med inriktning på kalkputs. Hennes avhandling handlade om problemen med puts på gotländska kyrkor, men putsproblematiken är lika allvarlig på privatägda hus. Inte minst de reveterade bulhusen i Visby innerstad.
Under sina år i Visby har Kristin Balksten sett att många fastighetsägare och byggfirmor väljer att laga putsskador med kalkcementputs, så kallad KC-puts.
Det är inget fel på KC-puts i sig om den används på exempelvis betonghus.
- Cementens förträfflighet är djupt rotat. Det är inget fel med den om den används i rätt sammanhang, som på betonghus, förklarar Kristin Balksten.

Hussvamp
KC-puts och bulhus är ingen lyckad kombination. Cementblandningen är inte lika genomsläpplig som en kalkputs och under ytan kan KC-puts kapsla in fukt, med otrevliga rötskador som följd. Kristin Balksten har sett många exempel på svåra rötangrepp när putsen knackats ned. Ibland har man varit tvungen att bila bort stora stycken i bular eller syllar och ersätta dem med friskt virke.
Kalkcementsputsens baksida var inte känd när den lanserades tillsammans med en mängd andra moderna byggmaterial på 1900-talets början.
I murarnas läroböcker förpassades kalkputsen snabbt till ett av de material som mest användes förr. När åren har gått har man upptäckt vad som hänt under de KC-putsade fasaderna: Trästommar som i århundraden har stått emot väder och vind har angripits av röta.
I det fuktiga trävirket skapas också en utmärkt miljö för äkta hussvamp.
- Det är inte ovanligt med angrepp av äkta hussvamp i Visby innerstad, men man talar inte mycket om det, för det sänker värdet på huset, säger Kristin Balksten.

"Vet ni vad ni gör?"
Att 50-talets murare använde KC-puts vid ilagning av skador på husen kan Kristin Balksten förstå. Hon tycker däremot att det är beklagligt att så många husägare fortsätter att använda KC-putsen på bulhus i dag, när problemen med rötskador har blivit kända.
- När man ser att de står och slår på KC-puts på bulhus har jag ibland lust att fråga "vet ni vad ni gör?".
Rötan utvecklas långsamt. Skadorna upptäcks kanske inte förrän det har blivit sättningar i huset sedan syllen har blivit angripen av röta. Då kan det ha gått mer än ett halvt sekel och då är det svårt att ställa byggaren eller den förre ägaren till svars.
Kristin Balksten efterlyser en bättre utbildning av de hantverkare som utför jobben.
- Hantverksutbildningen behöver innehålla mer materialkunskap. Ingen vill ju göra fel.
Hon anser också att det ska ställas tydligare krav på vilka material som ska användas när man renoverar fasader i Visby innerstad.
- Det handlar ju om ett världsarv.

"Om 50 år har vi inte många stommar kvar"

KC-puts har blivit ett hot mot bulhusen i världsarvsstaden. Kristin Balksten har sett många exempel på gamla hus som drabbats av allvarliga rötskador. Problemen är kända - ändå är det fortfarande vanligt att man tillsätter cement i putsen.