Trots att de bara utgör sju procent av den totala åkerarealen.
Därför vill Jordbruksverket begränsa odlingen på dessa marker.
På Gotland är hela 20 procent av åkerarealen myrmark.
-Det är inget nytt att myrmarker avger mer växthusgaser än annan åkermark. Men det är bra att det uppmärksammas. Vi tar miljöproblemen på allvar, säger Sten Wikström, Stora Tollby gård i Fole, som odlar potatis och morötter på inhyrd myrmark.
Gamla mossar och myrar som används som åkermark har ett stort innehåll av kol. Och ju mer man bearbetar och kvävegödslar jorden desto större blir utsläppen av koldioxid och lustgas.
Minskningsåtgärder
-Lustgasen utgör en mindre del, men det är en mer potent växthusgas som är 300 gånger värre än koldioxid, säger Christel Gustafsson, chef för bioenergienheten vid Jordbruksverket.
Något förslag till hur odlingen på kolrika marker ska begränsas finns ännu inte.
-Vi håller på med en utredning där vi ska titta på olika åtgärder att minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket. Den utredningen ska vara klar i juni, säger Christel Gustafsson.
Något förbud att odla på kolrika jordar tror hon inte att det blir, däremot begränsningar.
Begränsad areal
-Om man har fleråriga grödor så behöver man inte bearbeta marken så mycket, och om man gödslar mindre så får man också ned utsläppen av växthusgaser. Vallodling är ett sätt att använda den här marken utan att belasta klimatet så mycket, menar Christel Gustafsson.
På Gotland används också en stor del av myrmarken till vallodling, cirka 80 procent.
-Det är ändå en relativt begränsad areal som används för odling av morötter och potatis, säger Stig Pettersson, regionchef på LRF Gotland. Men vår påverkan på klimatet är ett komplext problem och det blir många val mellan pest och kolera fram över. Men insikten om problemet finns inom lantbruket. Det är inget nytt, även om det just nu fokuseras extra mycket på växthusgaserna.
De gotländska myrmarkerna har till stor del ett högt odlingsvärde. De är ofta ypperliga att odla potatis och morötter på, anser Sten Wikström och Andreas Wiklund, Stora Tollby gård i Fole.
Viktigt med proportioner
-För oss är det viktigt att odla bra mat på ett sätt som är hållbart i längden, säger Andreas Wiklund. Det handlar om växtföljd och maskinteknik bland annat. Vi odlar morötter och potatis vart fjärde, femte år på samma plats på myrmark som vi hyr in. Däremellan odlas vall eller spannmål. Det innebär att jorden inte behöver bearbetas så ofta, och därmed minskas utsläppen av växthusgaser.
Sten Wikström menar att det är viktigt att ha proportioner i diskussionen.
-En kvadratmeter mark ger 50 gram rent kött om du använder den till bete eller foder. Odlar du vete eller annat spannmål ger den 500 gram men använder du kvadratmetern till att odla potatis, morötter eller grönsaker så får du ut 5000 gram. Och då blir det ett relativt litet utsläpp per kilo mat.
Olika normer
De största utsläppen från myrmarkerna var sannolikt för 50-100 år sedan. Den torv som byggts upp under femtusen år bröts ned i snabb takt när jorden började bearbetas. Men marken avger fortfarande mer växthusgaser än traditionell åkermark.
-Eldar man med torv kallas det förnyelsebar energi, men odlar man på myrmark bidrar man till utsläpp av växthusgaser. Det är olika normer, fast utsläppen av koldioxid är lika stora. Skillnaden är bara att när man eldar blir det ett koncentrerat utsläpp. När vi odlar pyser det ut lite efter hand. Jag tror ändå att det är bättre att odla än att elda torv, säger Sten Wikström.