ÖB känner "tomhet" efter P 18

I slutet av oktober inledde ÖB Håkan Syrén ett jätteuppdrag. Han skulle ge sig ut i landet för att träffa alla försvarsanställda.
Det har han gjort nu. 20 000 personer har hört honom berätta om vad som händer i det nya försvar som just nu håller på att utformas. Igår träffade han den allra sista gruppen i Visby.
P 18 håller på att utrymmas. Avvecklingsarbetet går mot sitt slutskede. År 2005 var ett tufft år för försvaret på Gotland och i Sverige. Håkan Syrén inledde sitt anförande med att tala om frågan varför man fattade beslut om den här förändringen:
- Höll vi inte måttet? Eller var det bara klåfingrighet? Svaret på båda frågorna är nej. I en föränderlig värld måste försvaret förändras.
- Vi lämnade Gotland. Det som fanns här var inte längre efterfrågat och då måste vi göra oss av med det.

"Ingenting finns kvar"
Håkan Syrén har märkt att många av de som arbetar kvar i försvarsmakten känner sig desorienterade. Efter all nedrustning upplever man det som att "ingenting finns kvar" och många undrar vad man nu ska arbeta för.
Omkring en femtedel av de försvarsanställda är direkt negativt inställda till den nya försvarspolitiken.
Den inställningen har Försvarsmakten inte råd med i en tid när man ska ge sig i kast med de nya uppgifter som en ökat internationalisering av försvaret innebär. Inom tio dygn ska man kunna inställa sig i en oroshärd 600 mil från Sverige med personal och material som direkt kan fungera i ett skarpt läge.
ÖB kallar bakåtsträvarna för "u-båtar".
Men står inte "u-båtarna" för en sund skepsis?
- Det är alltid bra att ha kritiska medarbetare. De kan komma med tankeväckande kommentarer och ge en signaler om det motstånd som man har att arbeta mot, men kritiken får inte vara så omfattande så att den blir kontraproduktiv och hämmar förändringsarbetet, säger Håkan Syrén och fortsätter:
- Det går inte att spela ett spel om nästan en femtedel av medarbetarna inte bekänner sig till spelreglerna.

Avveckling beredde vägen
ÖB:s turné genom landet går under namnet "vägen framåt". Här har medarbetarna fått chansen att ställa frågor direkt till högste chefen. I hörsalen Avar fick ÖB frågor om avvecklingsarbetets koppling till "vägen framåt". Den finns i allra högsta grad, menar ÖB:
- Avvecklingsarbetet är en absolut förutsättning för att vi ska kunna frigöra resurser till den framtida internationaliseringen av försvaret.
Och avvecklingen har gått snabbare än beräknat. ÖB menar att de som arbetar med den är värda all beundran.
Under frågestunden i går eftermiddag kom det inte fram någon grundläggande kritik av försvarets nya inriktning. Ingen "u-båt" trädde fram. Men moderatorn Staffan Dopping upprepade en fråga som hade ställts på ett annat regemente nyligen:
Vilken förmåga har försvaret att åter bli ett invasionsförsvar om det skulle bli nödvändigt om kanske fem år?
- Det är svårt att tro att andra länder bara skulle sitta och titta på om det plötsligt framställdes ett militärt hot mot Sverige, säger Håkan Syrén.
Men ÖB vill ogärna tala om invasionshot. I den svenska försvarspolitiken har man slagit fast att det inte kommer att finnas något sådant hot mot Sverige inom de närmaste tio åren. Och lika lite vill han svara på frågan om Gotlands möjligheter att värja sig mot en invasion efter nedläggningen av försvaret på ön.
- Det föreligger inget invasionshot, men visst har den väpnade förmågan tydligt minskat på Gotland. Det vore hyckleri att påstå något annat.
Men om... Ja då sätter ÖB sin tilltro till att man då har den kunskapsbredd som fodras för att man snabbt ska kunna ställa om till en ny hotbild. Och den allmänna värnplikten, den skulle han aldrig kunna tänka sig att överge:
- Pliktinstrumentet överger vi aldrig. Om vindarna vänder skulle vi aldrig kunna återskapa ett pliktinstrument tillräckligt snabbt.