Nytt avtal för vård och omsorg
Från årsskiftet kommer ett nytt årsarbetstidsavtal med något förändrade villkor för anställda inom vård och omsorg att gälla.
Dessutom ska det från årsskiftet inte vara möjligt att ha mer än 40 timmar på plus- eller minuskontot. I dag är gränsen 74 timmar.
- Det kan vara svårt att arbeta in 74 timmar, säger ordföranden för Kommunal på Gotland, Anne Lindlöf, som en förklaring till varför maxgränsen för den rörliga tiden sänks till 40 timmar.
Övergångsperiod
I praktiken för var och en så träder inte det nya avtalet i kraft förrän man har arbetat in de timmar man eventuellt ligger back. Det blir alltså en övergångsperiod så att alla startar från noll.
Det händer att anställda krävs på återbetalning om de fått ut årsarbetstidslönen, men inte kommit upp i rätt antal timmar. I ett sånt läge uppmanar Anne Lindlöf den anställda att kontakta facket.
Enligt henne har årsarbetstidsavtalet ibland misskötts. Och om minustiden inte beror på eget val, så kanske arbetsgivaren inte kan kräva återbetalning.
Kort varsel
- Det finns exempel där man sluppit betala tillbaka för att arbetsgivaren har beordrat ledighet på grund av arbetsbrist. Så ska avtalet inte användas, det ska ge valfrihet, uppger Anne Lindlöf.
Årsarbetstid innebär att den anställda får betalt för att arbeta ett visst antal timmar på ett år. Om man exempelvis har en deltid på 75 procent så kan 70 procent vara schemalagd tid och fem procent så kallad flyt-tid.
Flyt-tiden kan användas till ledighet när det finns gott om personal, eller hoppa in om kollegor blir sjuka. Personalen har alltså accepterat att vara flexibla och ställa upp på kort varsel.
Jobbar man mer än sina 75 procent så hamnar timmarna på pluskontot, arbetar man mindre så hamnar de på minuskontot. Detta ska sen justeras till ett noll-läge genom att man antingen tar ut ledighet, eller jobbar in sitt underskott.
Få arbetar heltid
Enligt Anne Lindlöf är i dagsläget är cirka 70 procent av personalen inom vård och omsorg med i årsarbetstiden. Men hon tror att det blir fler när det nya avtalet har införts.
Det är få som arbetar heltid, men många ligger nära.
- Av ekonomiska skäl vill många arbeta 100 procent, och i så fall har de rätt att få det. Men många har svårt att fysiskt orka med det, säger Anne Lindlöf.
Kajsa Sundberg
Så jobbar vi med nyheter