Nya regler för miljö- stöd till lantbrukare
Många lantbrukare på Gotland kommer att förlora det stöd som de har fått för att minska kväveläckaget från åkrarna. I regeringens nya förslag till landsbygdsprogram har man gjort ändringar i vilka områden på Gotland som ska kunna nyttja detta stöd.LRF-ordföranden Peter Olsson är besviken:- Vi har arbetat för att hela Gotland skulle få del av detta stöd.
Fånggrödor
Lantbrukare som bor inom 5b-området har kunnat få ersättning om de odlat spannmål tillsammans med fånggrödor, som fångar upp näringsämnen och minskar kväveläckaget. De har också kunnat få stöd om de förbundit sig att vårbearbeta jorden, alltså plöjt på våren i stället för på hösten.
- Det här har varit bra former för stöd till konkreta miljöinsatser, tycker LRF:s ordförande Peter Olsson.
- Visserligen är det förenat med en del kostnader och extraarbete att vårplöja och så och åkrar med fånggrödor, men lantbrukaren har å andra sidan fått ersättning för det.
LRF hoppades att alla lantbrukare på Gotland skulle kunna få del av detta stöd när reglerna för det nya landsbygdsprogrammet, som gäller från i år och till 2013, skulle formuleras.
Men så blev det inte. I regeringens förslag till EU-kommissionen ändrar man i stället bara vilket område på Gotland som kan få del av stödet.
Nu handlar det inte om 5b-området längre, utan om det något mindre 5m-området. Och en del av de lantbrukare som har jobbat med att minska kväveläckaget från sina åkrar kommer därmed att gå miste om ersättningen.
Färre lantbrukare
På 8 000 hektar, alltså ungefär en tredjedel av vallodlingen på Gotland, har man odlat fånggrödor eller vårbearbetat jorden. Förra året betaldes det ut mer än sju miljoner kronor för att lantbruket skulle minska sitt kväveläckage på detta vis. Nu tror Peter Olsson att färre lantbrukare kommer att kunna vara med:
- Det är inte alla jordar som lämpar sig för den här typen av odling. Det kan vara svårt göra så här på styv lerjord till exempel.
Att lantbrukare som från och med i år hamnar utanför stödområdena ska fortsätta med dessa åtgärder är tveksamt. Visst vill man minska kväveläckaget, men det kan vara svårt för den enskilde odlaren att satsa extra pengar på detta.
- Det är redan pressad lönsamhet inom spannmålsodlingen. Utan ekonomisk ersättning blir det svårare att motivera lantbrukare att göra dessa insatser, säger Peter Olsson.
Skeptisk
Detta är bara en av många och ganska stora förändringar som kommer med det nya landsbygdsprogrammet. Peter Olsson är skeptisk till att man har använt en stor del av miljöstödet till en storsatsning på kompetenshöjande åtgärder.
- Jag tycker att det vore bättre om man i stället satsade mer pengar på konkreta åtgärder, säger Peter Olsson.
Så jobbar vi med nyheter