I mars avslutade Lantmäteriet förrättningen som lett till att Rute Furilden 1:28 bildats. Fastigheten omfattar drygt 19 hektar och omgärdar byn på Furillen. De 21 fastigheterna i byn ligger nu likt enklaver - inneslutna i den nya fastigheten.
Byn är ett eget kapitel i planprogrammet för ön och Johan Hellström ser avstyckningen som ett led i den planerade utvecklingen. Han tänker sälja den nybildade fastigheten.
I byn finns dock boende som ser ett annat syfte med fastighetsbildningen, och under vintern har de försökt stoppa Lantmäteriets avstyckning. Två av dem överklagade till fastighetsdomstolen (Gotlands tingsrätt). De hävdade, att den nya fastigheten enbart tillkommit för att beröva dem rätten att klaga på framtida beslut. En av dem kallar fastighetsbildningen odemokratisk och rättsvidrig, och skriver:
- Genom att avskilja fastigheten så hoppas man för all framtid få tyst på besvärande kritiska röster i byn,
Den andra skriver:
- Om det blir "lagligt" att som enda syfte bilda fastighet för att undanröja prövningsrätten blir detta beslut av prejudicerande art.
Svårare att klaga
Tidigare har fastighetsägarna som rågrannar - det vill säga med fastighet som direkt gränsar till område där bygglov söks - betraktats som sakägare och därmed haft möjlighet att yttra sig och rätt att få klagomål prövade.
Vikten av att vara rågranne visade sig 2005, då länsstyrelsen först avskrev överklagandet av ett bygglov eftersom man ansåg att den klagande inte var berörd. Länsrätten upphävde det beslutet, med hänvisning till att fastigheterna gränsade till varandra.
Med den nya fastighetsbildningen begränsas möjligheten att klaga kraftigt. Det är inte längre självklart att deras yttranden beaktas, utan de måste först påvisa att exploateringen påverkar deras livsmiljö negativt - exempelvis genom buller eller störande synintryck.
Nya avstyckningen
Ett prov på vad den nya avstyckningen innebär finns redan. Både länsstyrelsen och länsrätten har avvisat överklagandet av ett bygglov, med hänvisning till att den klagande inte har en angränsande fastighet.
Den klagande bor 900 meter från den planerade bebyggelsen, vilket bedömts som för långt ifrån för att vara berörd. Samma åsikt har även kammarrätten, som också avvisat överklagandet.
Byggplanerna på Furillen har ofta överklagats till både länsstyrelsen och länsrätten. Nyligen avslog länsstyrelsen klagomålen på tre eremitkojor. Förra veckan lämnade Johan Hellströms bolag Gaitlunden AB, ägare till fastigheten Furilden 1:1, in en förhandsförfrågan om att få bygga fyra hus i nära anslutning till byn. Han uttryckte samtidigt en förhoppning om en snabb handläggning. Men han förnekar att Furilden 1:28 bildats för att stoppa dem som brukar överklaga.
- Jag tänker sälja marken runt byn. Syftet är att få in andra aktörer som kan vara med och utveckla Furillen, säger Johan Hellström som den här veckan varit i Stockholm för att träffa intressenter.
I fel brevlåda
De i byn som klagat på lantmäteriförrättningen är även irriterade över handläggningen. Lantmäteriets beslut sändes till deras sommaradresser på Furillen - i november. Handlingarna blev då liggande så länge, att den ene klagande inte hann lämna sitt överklagande till fastighetsdomstolen i tid. Eftersom det inkom för sent tog inte domstolen upp ärendet.