Nu vill staten bli värnlös
Staten vill göra sig av med flera hundra värn i de gotländska markerna.Nu erbjuds markägare att ta över dem - och en del får en helt ny funktion.- Vi byggde om värnet till en bastu, säger Rolf Larsson i Lummelunda.
Värnar värnvärme. Ett antal familjer i Lummelunda beslutade sig för att bygga en bastu i ett värn vid Nyhamn.
Foto: Tommy Söderlund
Värnen fick aldrig någon funktion, trots upprustningen. Tiden gick, och värnen stod och förföll under många år.
Nu vill staten bli av med värnen. Avvecklingen påbörjades redan för 20 år sedan. Under åren fram till 2003 revs 653 av värnen. För fem år sedan fanns 178 kvar, varav 37 stycken är fornminnesförklarade.
Fortifikationsverket är statens fastighetsförvaltare när det gäller försvarsbyggnader. De är mitt uppe i inventeringen av de återstående värnen runt om på ön.
Den har pågått under flera år och beräknas vara klar nästa höst.
- Inventeringen består av olika etapper där vi bedömer vilken typ av värn det handlar om, värnets skick, dess placering och vem som äger marken. Sedan kontaktas markägaren som får bud på att låta värnet stå kvar eller om det ska rivas, säger Lennart Aldrin, projektledare för förädlingen av värn.
En del måste rivas
Om värnet är i väldigt dåligt skick brukar markägaren rådas till att låta staten riva det. Om värnet i stället är i gott skick är det upp till markägaren att besluta om värnets framtid.
För några markägare är det bara fantasin som satt gränser. Vid Nyhamn i Lummelunda, nära havet, ligger det gamla kulsprutevärn som Rolf Larsson och sex familjer övertagit tillsammans.
"Bastu bättre än kulspruta"
Rolf Larsson är själv gammal militär och tillika museichef vid Gotlands försvarsmuseum i Tingstäde.
Han kom på den kreativa idén att värnet skulle bli bastu. Familjerna hade inga problem med att få bygglov, och snart var värnet förvandlat. Eftersom man ville bevara så mycket som möjligt av den gamla militärhistorien, så behölls utsidans utseende.
Insidan renoverades.
- Kulsprutan är utbytt mot bastuaggregat. Det är mycket trevligare! säger Rolf Larsson från Lummelunda.
En del bevaras
De värn som är att betrakta som fornminnen ansvarar Länsstyrelsen för. Det finns två sträckor på ön med fornminnesförklarade värn: Sträckan Almedalen-Brucebo och Sandhamn-Hammarudd.
Sträckorna uppkom genom ett projekt hos Länsstyrelsen och syftet var att bevara ett avsnitt ur Sveriges försvar.
Under åren 1939 och 1940 byggdes drygt 1 000 befästningar längs kusterna. De allra flesta är bunkrar i betong. De vanligaste modellerna var mestadels kulsprute- och kanonvärn, av varierande storlek.
Så jobbar vi med nyheter