I går fick kockar, måltidspersonal och kostchefer från bland annat Säveskolans kök gå en utbildning i hur man kan minska matsvinnet. Men det är inte just storköken som slänger mest utan hushållen, dagligvaruhandeln och andra.
Nya vanor
- Vi börjar med storköken och hoppas att det här sedan sprider sig till andra. Eleverna kan till exempel ta med sig nya vanor och kunskaper hem, säger Veronica Östling, matkonsult vid Hushållningssällskapet.
Hon höll i utbildningens första steg i går eftermiddag och kommer tillbaka om några veckor för steg två.
- I den första delen kommer det att bli mycket siffror, hur mycket som slängs till exempel. I ett storkök är omkring hälften tallrikssvinn och hälften från produktionen, säger hon.
Handlingsplaner
De ska också prata om hur man kan mäta matsvinn och ta fram handlingsplaner för vad som kan göras för att minska avfallet.
Utbildningen är en del av det nationella projektet Mindrematsvinn.nu som drivs av Hushållningssällskapet.
Region Gotlands kostekonom Marguerite Selin berättar att det inte finns någon bra överblick över hur mycket som slängs på Gotland i dag.
- Vi har inte någon bra koll på det här. Vi vet att en del mindre skolor slänger nästan ingenting. I sådana här stora kök är det däremot svårare att få en överblick. Vi hoppas att vi med den här utbildningen kan ta fram en plan för hur vi ska göra framöver, säger hon.
Bättre råvaror
I stället för att slänga mat ser Marguerite Selin och Veronica Östling hellre att man skulle kunna lägga de pengarna på bättre råvaror.
- Min käpphäst är att få eleverna att förstå att det inte bara är en förmån att få mat i skolan utan också en skyldighet. Det kan differera på upp till 700 portioner per dag för att elever är sjuka, eller bara inte dyker upp. Något behövs göras, säger Veronica Östling.
Både på EU-nivå och i den svenska avfallsplanen finns mål om att minska avfallet totalt. Att minska just matavfallet är prioriterat. Matproduktionens påverkan på miljön är stor och mat som kastas har i princip producerats i onödan.