Nu faller världs- mästaren
Det stora vindkraftverket på Näsudden har tjänat ut. Nu ska det 80 meter höga betongtornet rivas.Inget vindkraftverk i världen har producerat lika mycket energi som det här verket, men syftet med det stora vindkraftverket på Näsudden har i första hand ändå varit att producera kunskap.
På somrarna kom tiotusentals besökare till Näs för att se när det stora vindkraftverket snurrade. Näsudden I var unikt och intresset var stort. De andra vindkraftverk som togs i drift vid den här tiden var på 55 kilowatt. Albertina hade en effekt på 2 megawatt.
"Albertina" var inte så driftsäker och i början av 90-talet togs Näsudden II i drift med det nya verket "Matilda". Den här anläggningen hade en helt ny konstruktion och de stora stålbladen hade ersatts av vingar av kolfiber och glasfiber. Det här verket fungerade betydligt bättre och Matilda blev en riktigt duktig elproducent. Under sina 61 469 drifttimmar producerade hon 61,4 gigawatt-timmar.
Det är ett världsrekord som kommer att stå sig många år framöver.
Betongen är för stabil
Men den 9 januari i år - ett kvarts sekel efter bygget av det stora tornet på Näsudden - stannade Näsudden II. Nu har också betongtornet blivit omodernt. När Näsudden I byggdes ville Vattenfall göra en riktigt stor och stabil konstruktion. Men betongen kan bli lite för styv för verket och om man framöver kommer att bygga något nytt torn på den här platsen så kommer det att bli en betydligt slankare konstruktion av stålcylindrar.
- När tornet är så styvt kan det bli vibrationer i maskinerna, förklarar Anders Andersson som är driftansvarig för Vattenfalls verksamhet på Näsudden.
Hur det ska gå till när tornet rivs är ännu inte bestämt, men dynamit kommer inte att vara aktuellt. Om man spränger tornet finns det risk att Vattenfall på köpet också blir av med sin kontorsbyggnad. Anders Andersson tror att man i stället lyfter ned verket med en kran och sedan klipper ned betongen, bit för bit.
Erfarenhet av tester
Det stora verket på Näsudden har inte bara varit världsmästare i elproduktion, det har också producerat en hel del kunskap.
- Vi har lärt oss mycket om vilka laster och krafter som det blir på en konstruktion av det här slaget. Det första verket fick oss exempelvis att förstå att blad av stål är alldeles för tunga, berättar Anders Andersson.
Det stora verket på Näsudden har också betytt mycket för utvecklingen av storskalig vindkraft i Sverige.
- Med den här anläggningen kunde vi visa att det går att bygga stora verk som betyder något för hela kraftsystemet, säger Anders Andersson.
Anders Andersson hoppas att Vattenfall ska testa ett nytt stort vindkraftverk på Näsudden. Om det blir något sådant så kommer det sannolikt att bli ett vindkraftverk som är avsett för vindkraftparker till havs.
Dyrt till havs
- Det är dyrt att bygga till havs och därför behöver man testa dem på land först och här har vi arbetat med testverk i många år, förklarar Anders Andersson.
Anders Andersson, Göran Olsson och Dan Alvinge som arbetar i Vattenfalls kontorsbyggnad i Näs blir inte arbetslösa när Näsudden II ska bort.
De arbetar inte bara med drift och underhåll av Vattenfalls elva verk här på Näs, utan de svarar också för driften vid alla de 50 vindkraftverk som Vattenfall har runt om i Sverige. Och de kommer att bli fler.
Även om Vattenfall i första hand skissar på havsbaserade vindparker så tittar man också bland annat på möjligheten att bygga nya vindparker i exempelvis skogsområden.
Den vindpark som Vattenfall inom kort kommer att ta i drift vid Lillgrund i Öresund kommer att skötas av folk som är stationerade där.
Så jobbar vi med nyheter