Nord Streams jÀttesatsning
75 miljoner kronor till hamnen i Slite.9,3 miljoner till Högskolan.3,2 miljoner till Fornsalen.Det rysk-tyska gasföretaget Nord Stream sparar inte pÄ slantarna i umgÀnget med Gotland.-Dom köper en opinion, sÀger miljöpartisten Stefaan de Maecker.
âHELT OKEJ!â Inger Harlevi tycker det Ă€r helt okej att Gotland tar vad man kan fĂ„ av Nord Stream. GĂ„vor Ă€ndrar Ă€ndĂ„ inte hennes uppfattning om gasledningen.foto: tommy söderlund
Foto: Tommy Söderlund
De goda relationerna skapar man bland annat genom sponsring av kultur och forskning, och genom att gÄ in i samarbete med Gotlands kommun och bekosta en utbyggnad av hamnen i Slite. Och hos allmÀnheten sÀljer man in sitt varumÀrke genom frikostig utdelning av reklamprylar.
Uppemot 100 miljoner kronor har gasledningsföretaget satsat (eller gett löfte om att satsa) pÄ Gotland hittills.
Och Gotland har tackat och tagit emot. Utan att för den skull ha sagt ja eller nej till den planerade gasledningen.
Man behöver inte sympatisera med givarens syften för att ta emot gÄvor, resonerar en majoritet.
- Jag lÄter mig inte pÄverkas. Jag Àndrar inte uppfattning om gasledningen för att Nord Stream stÀller upp med pengar till forskningen och plockar upp en kanon ur havet, sÀger Inger Harlevi (m).
Kaffepengar för Nord Stream
Hon Ă€r helt emot gasledningsprojektet. "Jag Ă€r livrĂ€dd för hur det kan pĂ„verka Ăstersjömiljön", sĂ€ger hon.
Men att kommunen gÄr in i ett samarbetsprojekt kring hamnen i Slite, som Nord Stream vill ha som logistikcentrum och "hemmahamn" under gasledningsbygget, tycker hon Àr helt okej. Liksom att högskolan och Fornsalen tar emot miljonbelopp.
- Om vi kan fÄ nÄgot som vi inte hade haft rÄd till annars tycker jag det Àr sjÀlvklart vi ska sÀga ja. För oss pÄ Gotland handlar det om jÀttemycket pengar, men för Nord Stream Àr det kaffepengar. Kalla det att vara pragmatisk eller iskallt utnyttjande, men jag ser inget fel i att vi tar vad vi kan fÄ, sÀger hon.
Men riktigt alla har inte den synen. NÀr frÄgan om avtalet om Slite hamn avgjordes i tekniska nÀmnden protesterade miljöpartisten Stefaan de Maecker. Och nu har han och hans parti överklagat beslutet.
- Det handlar om trovÀrdighet, sÀger han. Genom att gÄ in i ett samarbetsavtal med Nord Stream redan nu försitter vi chansen att kunna pÄverka Sveriges stÀllningstagande i sjÀlva gasledningsfrÄgan. Hur trovÀrdig blir Gotlands röst nÀr vi redan skrivit avtal med bolaget? SÀger vi ja till projektet heter det att vi Àr köpta, sÀger vi nej Àr det ingen som tar det riktigt pÄ allvar, för vi samarbetar ju redan med bolaget, sÀger Stefaan de Maecker
-Nord Stream köper en opinion, men det vill man inte se. Gasledningsprojektet i sig diskuteras inte, dÀr Àr det locket, pÄ Ätminstone i den offentliga debatten. Det Àr helt sjukt, suckar han.
Inte oetiskt
Högskolan pĂ„ Gotland fĂ„r ihop med universitetet i Rostock del av ett treĂ„rigt forskningsprojekt om övervintrande sjöfĂ„glar i Ăstersjön. 9,3 miljoner kronor satsar Nord Stream dĂ€r.
Med gotlÀndska mÄtt Àr det om vÀldigt mycket pengar. Hela det statliga forskningsanslaget till Högskolan pÄ Gotland Àr för nÀrvarande 17 miljoner kronor.
-Det rÀcker inte. Ska vi klara vÄr uppgift Àr det nödvÀndigt att jaga mer pengar, sÀger högskolans rektor, Leif Borgert.
Han Àr fullt medveten om syftena bakom Nord Streams forskningsmiljoner till Gotland.
- Det handlar om good-will. Men det Àr inte oetiskt att försöka skapa gott rykte, resonerar han.
Och högskolan behöver sÄ vÀl forskningspengarna.
Vid förra styrelsemötet beslutades att man ska jobba vidare med det Nord Stream-finansierade projektet. Men det fördes en diskussion om det etiska i at ta emot pengar frÄn det omdiskuterade bolaget. Och beslutet var inte enigt.
-Jag röstade nej till att ta emot pengarna, sÀger Susanne S:t Clair Renard, en av tvÄ lÀrarrepresentanter i högskolestyrelsen.
Hon anser att Nord Stream och den verksamhet de planerar i Ăstersjön Ă€r alltför kontroversiell.
-Jag ser en risk om högskolan kopplas samman med det bolaget. Förtroendet för högskolan kan skadas, sÀger hon.
Privat finansierad forskning i allmÀnhet har hon dÀremot inget emot.
- TvÀrtom, vi behöver privata donationer, sÀger hon.
Bolaget bildades i december 2005 som ett riskbolag i syfte att planera och bygga en gasledning mellan Ryssland och Tyskland, via Ăstersjön. FrĂ„n början hette det North European Gas Pipeline Company men redan 2006 Ă€ndrades namnet till Nord Stream.
Bolaget Àgs till 51 procent av ryska Gazprom och resterande 49 procent Àgs i tvÄ lika delar av BASF och E.ON.
Bolaget har sitt huvudkontor i Schweiz och en filial i Moskva.
Bolaget Àgs till 51 procent av ryska Gazprom och resterande 49 procent Àgs i tvÄ lika delar av BASF och E.ON.
Bolaget har sitt huvudkontor i Schweiz och en filial i Moskva.
SĂ„ jobbar vi med nyheter