Njursjuka på ön nöjda med privat lasarettsavdelning

Det har snart gått ett år sedan Diaverum övertog ansvaret och driften av njursjukvården vid Visby lasarett. Inför starten den 1 oktober i fjol uttalade sig både personal och patienter positivt.
Hur har det gått?
- Jag tycker det har gått jättebra. Nu får jag träffa samma läkare hela tiden, säger Margot Kahlbom som får dialys tre gånger i veckan.
- Kontinuitet är A och O för oss patienter. Tidigare var det många stafettläkare, och man fick berätta sin livshistoria gång på gång. Och man märkte att de läkarna inte var lika engagerade som de man träffar regelbundet, tillägger hon.
- Det har faktiskt blivit precis så bra som vi hoppades, summerar Margot Kahlbom.
Vad säger personalen?
- Det har fungerat bra. Ända sedan 2004 har vi jobbat för att få kontinuerlig läkarbemanning. Det har vi fått nu, och det innebär att kvaliteten och vårdsäkerheten ökat, säger sjuksköterskan Gitty Janrik.
På andra håll har personal klagat som bytt kommunen mot en privat arbetsgivare.
- För oss är det ingen större skillnad. Samma regler och lagar som Socialstyrelsen satt upp måste följas. Vi har samma lön, men har faktiskt fått kortare arbetstid, från 38,25 timmar i veckan till 37,00, berättar Gitty Janrik.

Fler dialyser
Även Gotlands kommun är nöjd med första året, även om verksamheten blivit något dyrare än planerat.
När kommunen själv drev njursjukvården kostade verksamheten 16 miljoner kronor om året. Diaverum räknade med att driva den för 12 miljoner kronor, men den anbudssumman har överskridits.
- Diaverum får betalt per dialystillfälle, och under det senaste året har antalet dialyser ökat mer än vi räknade med. Uträttar man mer ska man ha mer betalt, säger sjukvårdsledningens avtalschef Rolf Forsman.

Under semestern
Diaverum har bland annat fått tillstånd att locka med dialysbehandling för njursjuka som är i behov av behandling under semestern.
- Det har inte inneburit någon ökad kostnad för oss, eftersom vi får betalt av de landsting där patienterna hör hemma, säger Rolf Forsman och tillägger:
- Det kan tvärtom vara en tillgång för Gotland om vi kan erbjuda dialysbehandling för besökare.
Njursjukvården har alltså blivit billigare, men inte så mycket som kommunen räknat med. Förutom ökat antal dialyser så har antalet avtal med privata företag nu blivit så många inom sjukvården, att man behöver förstärka administrationen. Och det beräknas kosta en miljon kronor om året.
- Vi kan inte bara sitta och betala räkningar. Ska vi klara av att göra bra upphandlingar måste vi ha en bra beställarsida, säger Rolf Forsman.
Ytterligare en av lasarettets verksamheter ska utföras av ett privat företag. Det är laboratorieverksamheten, som till antalet anställda och omsättning i pengar är större än njursjukvården.
- Vi håller på att ta fram ett förfrågningsunderlag. Det ska vara klart innan årsskiftet, berättar Rolf Forsman.

Njursjuka på ön nöjda med privat lasarettsavdelning

Under den gångna mandatperioden har Gotland fått både privata vårdcentraler och en lasarettsavdelning i privat regi. Och den borgerliga alliansen kan tänka sig fler privatiseringar.