Intressekonflikten mellan Cementa och nipsipporna är inte över. Visserligen har merparten av nipsipporna på Filehajdar fått ett skydd med det 55 hektar stora Natura 2000-område som har inrättats här ute, men också utanför detta området växer det ju nipsippor och Cementa befarar att dessa blommor kan komma att sätta käppar i vägen för kalkbrytning den dag man kommer hit.
Just nu går Anders Birgersson från Cementa Research omkring på området intill det gamla kalkstensbrottet på Filehajdar och letar nipsippor.
Han har fått länsstyrelsens tillstånd att samla in frön från 300 blommor här ute.
Det brott som Cementa bryter i nu ligger 1,5 kilometer härifrån. Det kan ta hundra år innan Cementa kommer att bryta kalksten här, men företaget jobbar långsiktigt.
- Vi vill visa att vår verksamhet kan samexistera med en tillräckligt god nipsipps-population här ute. Vi ska se till så att antalet nipsippor inte minskar trots att vi bryter sten här ute på Filehajdar, förklarar Kerstin Nyberg som är miljöansvarig på Cementa.
För att bevisa detta samlar man in frön, som senare i sommar kommer att planteras både på friland och i Cementas egna växthus vid disponentvillan vid Länna i Slite. När dessa frön har blivit tillräckligt stora plantor ska de planteras ut och sedan kommer man att följa deras överlevnad.
Det är svårt att driva upp nipsippsplantor. När Cementa samlade in fröer första gången för några år sedan blev resultatet magert. Grobarheten är dålig för nipsippans frön och får man ändå fram en planta så gäller det att placera den i en miljö där den kommer att ta sig.
-Plantan vill ha ljus och väldränerad jord och sedan kan det också vara så att den är beroende av att det finns någon form av svamp i jorden, förklarar Anders Birgersson, som svarar för frö-insamlingen.
Han är själv är intresserad av botanik och det är därför han har knutits till det här forskningsprojektet, men det är Heidelberg cements egen biolog Michael Rademacher från Tyskland som ansvarar för projektet, tillsammans med Anders Granér som är biolog vid Umeå universitet.
Blommar på klippväggen
När de gotländska nipsipporna inventerades 2004 hittade man över 100 000 blommande plantor i det här området, men Anders Birgersson tror att han kommer att ha svårt att hitta 300 blommor i år. Det har varit ett dåligt år för nipsippan och trots att det finns gott om plantor så är det inte många som har blommat. Och i de blommor som finns har fröna inte alltid utvecklats.
Men Anders Birgersson har också hittat nipsippor på överraskande platser. På avsatser på klippväggarna i det gamla brottet på Filehajdar har nipsipporna fått fäste och gått i blom.
- Det här är ett brott där det gjordes provbrytningar i slutet av 40-talet och nu ser vi att det växer nipsippor på rashögarna. Det här visar att nipsippor kan sprida sig också i en sådan här miljö. Men det kräver att man preparerar brottets kanter. I dag har kalkbrotten raka kanter. Kanske ska man hellre lämna rasbranterna med "trappsteg" så att man får en bra yta där vegetationen kan få fäste.
Bättre förutsättningar
Anders Birgersson räknar med att det kommer att ta åtminstone tio år innan Cementa kan slå fast att det går att driva upp plantor av nipsippor som också överlever i naturen. Lyckas företaget med det så hoppas man att förutsättningarna för både Cementa och nipsippan ska bli bättre på Filehajdar.
- Ska man ha fram cement till byggindustrin så måste man ju gräva ett hål i backen och då försvinner växter. Den här gången pratar vi om nipsippan som är en vacker blomma som många människor vill slå vakt om, andra gånger kan det handla om växter som exempelvis lavar som inte lika många bryr sig om.