Naturskydd – "Många konflikter genom åren"

På Gotland finns redan 146 naturreservat och ytterligare 31 är på gång. Vissa markägare är positiva, andra inte glada alls.

Anna-Lena Fritz, chef för länsstyrelsens naturvårdsenhet, söker gärna tystnaden i något av Gotlands alla naturreservat.

Anna-Lena Fritz, chef för länsstyrelsens naturvårdsenhet, söker gärna tystnaden i något av Gotlands alla naturreservat.

Foto: David Skoog

Gotland2020-01-23 09:20

Att få sin mark utpekad som Natura 2000, naturreservat eller nyckelbiotop är en oro hos många markägare. Särskilt skogsägare kan drabbas av ekonomiska bakslag när det visar sig att träden inte får avverkas.

– Det har varit många konflikter genom åren kring områdesskydd, men det finns faktiskt många som hör av sig och vill att vi bildar naturreservat, säger Anna-Lena Fritz, chef för länsstyrelsens naturvårdsenhet.

Sedan 2011 har ungefär hälften av alla reservatsärenden initierats av markägarna själva. Av de 31 nu pågående ärenden har 22 startat efter önskemål från markägarna. Anledningen är ofta att marken pekats ut som Natura 2000 eller att en planerad avverkning fått avslag. Ett naturreservat kan vara ett sätt att få ekonomisk ersättning, antingen genom att staten köper marken eller betalar en intrångsersättning för förlorad avkastning.

Natura 2000 är inget formellt skydd, men innebär att man pekat ut att ett område innehåller naturtyper som ska skyddas enligt EU:s bestämmelser. Man får inte exploatera eller göra något som skadar naturtyperna, men det utgår ändå ingen ersättning till markägarna.

– Det kan behövas skötsel för att upprätthålla den gynnsamma bevarandestatusen och då måste vi gå vidare med att bilda naturreservat för att få medel till ersättningar och skötsel, säger Anna-Lena Fritz.

Länsstyrelsen arbetar för att alla Natura 2000-områden även ska bli naturreservat, men än finns områden där reservatsbildandet ligger efter. Till dags dato finns 143 Natura 2000-områden på Gotland.

– På sikt ska alla Natura 2000-områden ha något slags formellt skydd, men det måste inte vara naturreservat. Det kan vara en frivillig överenskommelse med skötselmedel, men det brukar innebära så låg ersättning att markägarna hellre väljer att bilda naturreservat.

Nyckelbiotoper är inte ett formellt skydd, ger ingen ersättning men innebär heller inga restriktioner från myndighetshåll. Däremot hindrar dagens skogsbrukscertifieringar handel med timmer från nyckelbiotoper, vilket gör att det ses som en skyddsform.

– Nyckelbiotoper har varit en het potatis. När markägare vill avverka sin skog och man ser att den borde ha varit klassad som nyckelbiotop men inte är det, så kan det hända att man inte får avverka alls för att den har så pass höga naturvärden att den borde ha skyddats, säger Anna-Lena Fritz.

Nyckelbiotoper ska inte förväxlas med biotopskyddsområden som också är ett formellt skydd, där markägaren ersätts på samma sätt som vid reservatsbildning. Dessa får vara max 20 hektar stora, men är oftast betydligt mindre än så.

Vid reservatsbildning sker en förhandling om intrångsersättning, alternativt inlösen. Båda alternativen innebär en engångsersättning där staten antingen köper marken till beräknat marknadsvärde eller kompenserar ägaren för framtida förluster.

– Om man väljer intrångsersättning så får man sedan några år tillbaka den beräknade minskningen av marknadsvärdet plus 25 procent, så intrångsersättning har varit rätt så attraktivt.

Under åren har statens inställning till vad som ska skyddas förändrats.

– Nu vill regeringen främst skydda skog och marina miljöer, även om det naturligtvis finns andra naturtyper som också skyddas. Genom åren har det varit olika fokus, men gammelskog har man alltid vetat att det är skyddsvärt.

När de första naturreservaten bildades ville man ofta skydda geologiska miljöer, som exempelvis raukfält.

Anna-Lena tipsar

Länsstyrelsens "Utflyktsguide", finns att ladda ner på webben, tipsar om många naturreservat värda ett besök.

Anna-Lena Fritz tipsar om sina favoriter:

– Botes källmyr är en favorit. Där kan man får träffa på russen om man har tur och mängder av orkideer. Man kan gå en hel dag där utan att träffa en enda kotte. Där kan man verkligen få uppleva tystnaden.

– Hall-Hangvar är också fint på det sättet, om man ger sig in i området. Det är ett stort naturreservat med jättefina våtmarker.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!