Naturgas genom Östersjön
Ryska och tyska företag är nu överens om att bygga den rörledning i Östersjön som ska förse Västeuropa med naturgas.
Kapaciteten för ledningen blir 27,5 miljarder kubikmeter per år inledningsvis, men kan senare stiga till 55 miljarder kubikmeter.
Överenskommelsen stadfästes när Rysslands president Vladimir Putin gästade den tyske förbundskanslern Gerhard Schröder i Berlin den 8 september. Egentligen skulle de båda ha träffats först nästa månad, men mötet tidigarelades eftersom Gerhard Schröder behövde all tänkbar uppmärksamhet i slutspurten inför det tyska valet.
Naturgasledningen i Östersjön blir ett gemensamt projekt mellan ryska och tyska företag. Ryska Gazprom är majoritetsägare med 51 procent, medan de tyska företagen E.On och Basf äger 24,5 procent var i det nya bolaget North European Gas Pipeline Company.
Gasledningen kommer att gå från ryska Viborg i Finska viken och i den svenska ekonomiska zonen för att slutligen nå land i tyska Greifswald. Den sammanlagda sträckan till havs blir 120 mil och projektet beräknas kosta 37,6 miljarder kronor att genomföra. Det är nästan dubbelt så mycket som Öresundsbron kostade.
Gazprom kommer att påbörja arbetena på den ryska sidan redan i höst. Gryazovets, som ligger 50 mil öster om S:t Petersburg, ska förbindas med Viborg. Den ledningen ska vara klar 2008 och enligt planerna ska hela Östersjöförbindelsen tas i bruk 2010. Kapaciteten blir inledningsvis 27,5 miljarder kubikmeter, men ska ökas till 55 miljarder kubikmeter. Fyra av världens största naturgasfält finns i Ryssland och genom ledningen mellan Viborg och Greifswald förbinds de med den västeuropeiska marknaden. Från Tyskland tänker man sig en förbindelse vidare till Storbritannien.
Man har valt alternativet till havs för att slippa transitkostnader genom de baltiska länderna och Polen. Mot detta har Estland, Lettland, Litauen och Polen protesterat. Polens premiärminister Marek Belka hävdar att en ledning på land blir mycket billigare, och att dragningen till havs är en maktdemonstration från Vladimir Putins sida.
Klartecken för undersökningar
Det gigantiska projektet kräver godkännande av Sveriges regering, eftersom ledningen kommer att dras i den svenska ekonomiska zonen. En ansökan om att få göra bottenundersökningar lämnades in av Gazproms dotterbolag Peter Gaz redan i februari i fjol.
När Gazprom presenterar projektet på företagets kartor visar man en ledning som går öster om Gotland, men den svenska regeringen gav i mars tillstånd för bottenundersökningar både öster och väster om Gotland. Tillståndet gäller från 17 mars i år till och med 17 november 2006.
Båda ledningskorridorerna är två kilometer breda. Den västliga korridoren korsar grundområdet Kopparstenarnas förlängning mot norr för att sedan fortsätta i sydsydvästlig riktning mellan Gotland och Öland, passera mellan Norra Midsjöbanken och Ölands Södra Grund, och därifrån, i sydvästlig riktning nå in på dansk ekonomisk zon norr om Bornholm. Den östliga korridoren passerar öster om Gotland (mellan Gotland och Klints Bank), öster och söder om Hoburgs bank, mellan Norra Midsjöbanken och Södra Midsjöbanken och når in på dansk ekonomisk zon söder om Öland.
Känsliga områden
En rad remissinstanser har lämnat synpunkter, bland annat länsstyrelsen på Gotland som med hänsyn till fisket öster om Gotland förordar en dragning på västra sidan.
Försvarsmakten tillstyrkte att en undersökning görs, trots att mätningar kommer att göras i känsliga områden väster om Gotska sandön. Enligt regeringens beslut ska försvaret granska all information från bottenundersökningarna.
Undersökningarna kommer att ske i områden som är av stor betydelse för svenskt fiske. Fiskeriverket anser att undersökningar som grumlar vattnet inte bör göras under sommarhalvåret, då den biologiska aktiviteten är som störst. Några sådana restriktioner finns inte i regeringsbeslutet, eftersom man tror att undersökningsmetoderna inte kommer att påverka vattenkvaliteten. Enligt beslutet skall dock Sveriges Fiskares Riksförbund hållas underättade om arbetet.
Få reaktioner
Planerna på en utbyggnad av naturgasnätet har hittills väckt få reaktioner. Miljöpartiet tycker inte att stora investeringar i naturgas är bra, eftersom det ger ett fortsatt långvarit beroende av fossila bränslen.
Svenskt Näringsliv, som yttrade sig i samband med ansökan om bottenundersökningar, tycker å andra sidan att en satsning på naturgas är välkommen. I sitt remissyttrande föreslog organisationen, att Sveriges regering borde uppmana Gazprom att även göra bottenundersökningar för grenledningar till Sverige.
Så jobbar vi med nyheter