I mitten av maj förra året varnade Sveriges samtliga länsstyrelser tillsammans med ytterligare åtta statliga myndigheter för ”den värsta vattenbristen på över 100 år”.
Detta baserat på två efterföljande år med nederbörd under det normala i större delen av Sverige. Från Blekinge upp till Västernorrland var nivåerna i de stora vattenmagasinen mycket under det normala samtidigt som sommaren 2016 gick till historien som den torraste på 40 år.
Problemet som länge varit förbehållet Öland och Gotland blev plötsligt nationellt, varför de nio myndigheterna gick ut med sin varning, bland annat enligt följande: ”Den som har enskild vattenförsörjning bör tänka igenom vilka alternativ som finns om brunnen sinar”.
Frida Eklund är handläggare med inriktning på grundvatten vid Länsstyrelsen på Gotland:
– Det handlade mycket om att skapa medvetenhet om att vi alla behöver hjälpa till att spara på vattnet.
Frågan är då: Blev det den värsta bristen på ett helt sekel? Och vad har kommit ut av det hela?
Nja, värst på hundra år blev det kanske inte, även om fler kommuner än på länge införde bevattningsförbud, vilket under lång tid varit närmast en rutin på delar av Gotland.
Nationellt har det dock skett en hel del förebyggande arbete med de nio involverade myndigheterna:
SGU, Sveriges geologiska undersökning, har nu fått uppdrag att utöka övervakningen av grundvattennivån, särskilt i bristområden. I dag har Gotland tre mätpunkter, i Roma, Hemse och Visby. Sannolikt blir det nu fler för att få säkrare underlag.
Livsmedelsverket har fått i uppdrag att skapa större samverkan mellan myndigheterna, vilka alla har vattenansvar men på skilda sätt.
Havs- och vattenmyndigheten ska se över juridiken och eventuell ny lagstiftning.
Naturvårdsverket satsar nationellt 200 miljoner kronor på anläggande och restaurering av våtmarker, av dessa har Gotland fått 3,5 miljoner till våtmarksprojekt, en särskilt anställd våtmarkshandläggare samt ytterligare sökta medel genom särskild pott.
Jordbruksverket arbetar med jordbrukssektorns behov med hänsyn tagen till
livsmedelsmarknadens och jordbrukspolitikens utveckling.
Frida Eklund är övertygad om att det är den nationellt mer utbredda vattenbristen som gjort att staten tagit problemen på allvar.
– Rent pedagogiskt har det gjorts tydligt vilka utmaningar Gotland står inför. Först vattenbristen, sedan de stora regnmängderna under hösten. Det är en följd av klimatpåverkan där det gotländska samhället behöver kunna hantera både torka och översvämningar.
Regionalt har Länsstyrelsen på Gotland såväl 2017 som 2018 arrangerat ett antal samverkanskonferenser av samma art som i samband med flyktingströmmen hösten 2015, med medverkan av bland andra Region Gotland, LRF, besöksnäringen och större vattenförbrukare inom det kommunala nätet. Syftet är att skapa en gemensam lägesbild och identifiera möjliga utmaningar.
Länsstyrelsen har också tagit fram en regional vattenförsörjningsplan, som nu är ute på remiss med sista svarsdag 13 augusti.
– Det viktiga är att se helheten, både allmänt och enskilt vatten, samt att hela samhället, hushåll, jordbruk, livsmedelsindustrin, stenindustrin och turismnäringen alla är beroende av tillräckligt med vatten av god kvalitet, säger Frida Eklund