Näsborna vana vid lokal vinst
Det system med bygdepeng som nu föreslås har praktiserats i Näs i snart 20 år. Den lilla procentsatsen man har blir med mängden vindkraftverk flera 100 000 kronor per år.
- Då fanns ingen förening bildad, utan gamla Näs magasinskassa som använts för fattigvården fick bli mottagare av pengarna, berättar Göte Niklasson som varit med och byggt ut vindkraften på Näs.
300 000 årligen
Efter det generationsskifte som vindkraften genomgår på Näs blir det ännu mer pengar till socknen, eftersom bygdepengen baseras på produktionen. 0,2 procent av intäkterna går till bygden, och det beräknas ge cirka 300 000 kronor årligen när de större vindkraftverken är på plats.
I Näs diskuterar man hur pengarna ska användas - gamla skolan och lärarbostaden behöver rustas, och vägar förbättras.
Bygdepengen finns med i två stora vindkraftsatsningar som nu planeras på Gotland.
Siral och O2 Vindkompaniet som planerar en storsatsning på Martebo myr har diskuterat en sockenpeng med bygden. Bolagen har erbjudit 0,25 procent, vilket skulle ge ett par hundra tusen kronor per år.
107 markägare
Vattenfall planerar att bygga ett 40-tal vindkraftverk i Mästermyr. Där har 107 markägare bildat Mästermyr ekonomiska förening, som är motpart i förhandlingarna med Vattenfall.
- Hittills har vi bara tecknat nyttjanderättsavtal. När tillståndsprövningen är klar ska vi teckna arrendeavtal, där avgifterna baseras på produktion och elpris, berättar ordföranden Dag Orleifsson.
En del av intäkterna för markarrenden kommer att avsättas till en bygdepeng.
Sju socknar
Projektet Mästermyr omfattar 1 000 hektar och inkluderar flera socknar: Silte, Sproge, Hemse, Fardhem, Hablingbo och Alva.
- Vi har inte bestämt hur bygdepengen ska fördelas, men förmodligen får varje berörd socken fördela sin bit själv, säger Dag Orleifsson.
Så jobbar vi med nyheter