Närsjukvården kan drivas i privat regi
En ny närvårdsavdelning på Visby lasarett. En tvåårsutbildning till akutläkare i Visby.
Det är några av förslagen som en konsultrapport nu lägger fram inom ramen för Framtidsutredningen.
Det är kommunstyrelsen som beställt rapporten för att skaffa sig kunskap om vården och framtiden. Närvården och specialistvården är två av tio områden som ska utredas.
Gotländsk närvård
Rapporten slår fast att Gotland har den lägsta skattekraften i riket jämfört med andra län. Samtidigt tillhandahåller Visby lasarett betydligt fler specialiteter än svenska sjukhus på fastlandet med lika stort befolkningsunderlag. Ö-läget gör också att patienter som behöver högspecialiserad vård måste transporteras till fastlandet.
I begreppet gotländsk närvård ska ingå hälsovård, diagnostisering, behandling och rehabilitering. Denna närvård riktar sig till fyra huvudområden, äldre personer, kroniskt sjuka, personer med psykisk ohälsa samt barn och ungdomar.
Rapporten föreslår att en närvårdsavdelning inrättas på Visby lasarett med kanske tre läkartjänster. Vissa patienter som i dag får vård på avdelning M5 vid Medicin- och rahabiliteringskliniken kan bli aktuella för den nya avdelningen.
Privat drift
Rapporten föreslår också att hälso- och sjukvårdsnämnden utser en ombudsman för vart och ett av de fyra områdena.
Dessa bör utses bland politiker eller andra samhällsrepresentanter och deras uppgift blir att bevaka utvecklingen av verksamheten.
All verksamhet inom närsjukvården kan drivas i privat regi. Ett villkor är dock att samverkan måste ske med andra vårdgivare inom närvården, skriver konsulten Bengt Åhgren.
En konsekvens blir att sjuksköterskorna i särskilt boende föreslås blir överflyttade till hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Även skolhälsovården bör förflyttas dit, menar rapporten.
När det gäller specialistvården utgår rapporten från att Visby lasarett även i framtiden ska bedriva akutsjukvård. I dag samarbetar Visby lasarett med flera sjukhus på fastlandet. Ansvarskommittén utreder framtidens regionaindelning och med all sannolikhet kommer Gotland i framtiden att tillhöra ett storlandsting.
Kompetenshöjning
I väntan på detta bör Gotland göra "strategiska urval" av patientgrupper, som bör behandlas på Gotland för att man ska kunna upprätthålla den höga kvaliteten i den akuta verksamheten. Rapporten menar att patienter som inte behöver akutsjukvård, som till exempel lider av reumatiska sjukdomar, hudsjukdomar, åderbråck och sjukdomar i prostata lika väl kan behandlas på fastlandet.
Läkarna ska höja sin kompetens genom den direkta akutverksamheten på Visby lasarett, men också genom att periodvis jobba på kliniker på fastlandet, en till två månader om året.
När det gäller akutsjukvården föreslår rapporten ett nytt system med akutläkare som har basspecialiteten allmänmedicin och dessutom har tilläggsspecialiteten akutsjukvård.
Det kommer att behövas 8-9 akutläkare vid Visby lasarett för en dygnet-runt-verksamhet. För att kunna vidareutbilda distriktsläkarna behövs vid lasarettet tillgång till 1-2 erfarna läkare som handledare. Vidareutbildning beräknas ta två år.
Helgjourer kan dras in
En genomförd akutläkarorganisation ersätter primärjouren nattetid. Dessutom bör distriksläkarnas primärjour under dagtid lördagar och söndagar kunna dras in. Det beräknas spara en eller ett par miljoner kronor.
Nu ska rapporten ut på bred remiss.
Så jobbar vi med nyheter