Sparkravet gäller alla nämnder utom barn- och utbildningsnämnden, som undantagits.
Det är den samlade politikerskaran i regionfullmäktige som beslutat att alla nämnder utom en ska effektivisera sina verksamheter med en procent. Det gäller inom digitalisering, bemanning, inköp och lokaler.
Samtidigt som nämnderna har detta krav på sig äskar alla mer pengar inför 2026. Sammanlagt rör det sig om cirka 310 miljoner kronor.
Så här mycket saknas i nämndernas budget:
- Hälso- och sjukvårdsnämnden: 99,6 miljoner kronor
- Socialnämnden: 56 miljoner kronor
- Barn- och utbildningsnämnden: 52,7 miljoner kronor
- Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden: 34,7 miljoner kronor
- Regionstyrelsen: 24 miljoner kronor
- Tekniska nämnden: 22 miljoner kronor
- Miljö- och byggnämnden: 21 miljoner kronor
Bara barn- och utbildningsnämnden är undantagen från kravet på att spara.
– BUN får redan mindre pengar. När vi la på en procent i effektiviseringskrav, kunde vi se att det gav för stora effekter för snabbt på skolorna. De har lika många klassrum och lärare, medan antalet elever minskar så det går inte ihop, säger Meit Fohlin (S) ordförande i regionstyrelsen.
Sammanlagt begär nämnderna cirka 310 miljoner kronor för att klara ekonomin nästa år. Beslutet att alla utom barn- och utbildningsnämnden ska effektivisera sina verksamheter med en procent, skulle ge en besparing på cirka 70 miljoner kronor.
Frågan är om det är ett rimligt krav.
– Det får vi se vid budgetberedningen i maj. Vi har effektiviserat sedan 2017 men nu har vi nått vägs ände, säger Meit Fohlin.
”Vi har varit tvungna att ta pengar från andra verksamheter år efter år för att täcka upp för sjukvården”, säger Meit Fohlin.
Hon förklarar det pressade ekonomiska läget med att Gotland, som enda plats, är en kommun som också är en region med ansvar för sjukvård.
– Det stora problemet med det är att vi som kommun har det ekonomiska ansvaret för sjukvården och att det tränger undan kostnader som finns i den kommunala verksamheten. Det kan inte hända någon annanstans, säger Meit Fohlin.
Enligt henne handlar det om att Gotland behöver ha en kvalificerad sjukvård som är dimensionerad för att klara invånarnas vårdbehov och den ska betalas av 61 000 invånare.
– Vi har varit tvungna att ta pengar från andra verksamheter år efter år för att täcka upp för sjukvården. 2017-2020 fick alla spara utom hälso- och sjukvården. Det gör att det är väldigt svårt för alla nämnder nu att göra jättestora effektiviseringar utan att plocka bort delar av verksamheter.
Meit Fohlin pekar på regeringen behöver ge mer ekonomiskt stöd till sjukvården på Gotland.
– Vi har en regering som inte satsar på välfärd och det är extra kännbart nu. Stödet har gått ner som en konkret effekt av högerregeringen och dess stöd av Sverigedemokraterna.