"Några kommer säkert att låta bli att överklaga"

I går lade regeringen fram propositionen om länsrätternas framtid. Riksdagen ska fatta beslut i maj. Enligt förslaget minskas dagens 23 länsrätter till tolv, och den nya organisationen börjar gälla redan den 15 februari nästa år.
I utredningen om länsrätterna påpekade Sten Hekscher förra året att Gotland har en särställning, men föreslog ändå att Länsrätten på Gotland slås ihop med Länsrätten i Stockholm för att bilda Förvaltningsrätten i Stockholm.

Ö-läget inget argument
Det vill även regeringen, som anser att domstolarna måste ha ett större målunderlag för att garantera hög kvalitet. Med det synsättet blir Länsrätten på Gotland för liten.
Inga geografiska hänsyn har tagits till Gotland, trots att både länsstyrelsen och kommunen i sina remissvar påpekade att ö-läget motiverade en domstol på Gotland. Sådana hänsyn har dock tagits på andra håll. Utredningen föreslog att länsrätterna i Luleå, Karlstad och Falun skulle läggas ner, men de blir kvar enligt propositionen.

Nya jobb i Stockholm
Länsrätten på Gotland läggs inte ner, utan sammanförs med Länsrätten i Stockholm. Det är en viktig skillnad, främst för personalen som får en möjlighet att flytta med till likvärdiga jobb i Stockholm.
- Men jag tror inte särskilt många är intresserade av att flytta. Vi är flera som är lite äldre och rotade här på ön, säger Ulla Attlerud, facklig företrädare för ST domstol.
Domstolsverket ska nu besöka samtliga länsrätter för att diskutera personalläget.
- Jag hoppas att några av de äldre medarbetarna kan få pension i förtid, säger Peter Freudenthal som är lagman för Länsrätten på Gotland.

Lokal förankring
Till Länsrätten på Gotland vänder sig personer som vill klaga på beslut fattade av myndigheter på ön, exempelvis kommunen, länsstyrelsen och Försäkringskassan. Med den nya organisationen får de vända sig till domstolen i Stockholm, och det tror Peter Freudenthal kommer ha inverkan.
- Jag tror att avståndet kan skapa ett mentalt hinder. Några kommer säkert att avstå från att överklaga när domstolen ligger i Stockholm, säger han.
- Den lokala anknytningen är väldigt viktig för en domstol. Ur medborgarperspektiv bör den ligga så nära de berörda som möjligt.
Men de flesta mål avgörs utan muntlig förhandling.
- Vi har cirka 800 mål per år, och av dem är det muntlig förhandling i cirka 75, säger Peter Freudenthal och tillägger:
- Domstolen i Stockholm kommer att få resa en hel del till Gotland. Alla mål om tvångsvård måste avgöras här.
De gotlänningar som vill närvara vid förhandling i Stockholm kan begära ersättning, men får troligen ingenting.
- Huvudregeln är ett inte betala ut ersättning. Det görs bara i undantagsfall, säger Peter Freudenthal.
I Stockholm blir de gotländska ärendena en liten del i verksamheten. Länsrätten i Stockholm har i dag cirka 28 000 mål årligen, att jämföra med Gotlands 800.
Om riksdagen godkänner förslaget vidtar en flyttkarusell i hela landet.
- Jag tror det går förhållandevis enkelt att flytta Länsrätten på Gotland. Vi har inte så stor mängd mål, säger Peter Freudenthal.

"Några kommer säkert att låta bli att överklaga"

Den 15 februari nästa år mister Gotland sin förvaltningsdomstol. Regeringen vill flytta Länsrätten på Gotland till Stockholm, och därmed förlorar ön tolv arbetstillfällen.