Mutor eller inte mutor - i går startade målet i Svea hovrätt
Var det mutor som den avlidna rederichefen på Gotlandsbolaget tog emot.Den frågan ska Svea hovrätt reda ut under sex dagar.
Ekobrottsmyndighetens åklagare Kjell Lilieholm anser att rederichefen gjort sig skylig till mutbrott och kräver att staten ska ha pengarna. Dödsboet, som företräds av advokat Jonas Reiner, anser att det är rederichefens företag som fått pengarna på laglig väg.
Gotlands tingsrätt konstaterade för två år sedan att det inte fanns bevis för att pengarna var mutor. De sa i stället att de 11 miljoner kronorna som fanns på kontot kan vara lagliga rederirabatter, som förekommer inom branschen.
Åklagaren var missnöjd med domen och överklagade. I sin sakframställan på måndagen lyfte han fram flera saker som skulle visa att de inblandade inte hållit sig inom lagens ramar.
Skumma affärer
Rederichefens konto i Schweiz skulle hållas hemligt för skattemyndigheten. Pengarna på kontot har använts för privata ändamål och spekulerats bort i Ericssonaktier. Dessutom har hans kollega, som dömdes för grovt mutbrott, fått 365000 kronor. Men åklagaren kan inte se att några pengar betalats ut till fartygsbyggen.
- Att det inte står muta i bokföringen förväntar jag mig inte att se.
- Om det varit rederirabatter hade man kunnat bokföra det med den beteckningen. Så har inte skett. När Gotlandsbolaget skulle ha pengarna har de angett Wärtsilä samtidigt som pengarna i själva verket gått till ett privat konto.
- Jag utesluter inte att rederirabatter kan förekomma men det är en osund företeelse som borde tas bort under alla omständigheter.
Att rederichefen gett Rolls Royce konkurrentens anbud tycker han också tyder på att affärerna är skumma.
- Rederichefen medgav att han tagit emot pengarna i sin tjänsteutövning och att han avsett att berika sig, även om var lite otydlig när det gällde mutor, säger Kjell Lilieholm
Tre nya vittnen
Tre nya vittnen kommer att höras under de två veckorna. Hedersordföranden på Gotlandsbolaget, Eric D Nilsson ska berätta om sin syn på hela affären.
Två medarbetare på Wärtsilä, företaget som satt in 10 miljoner kronor på rederichefens konto, kommer också att få svara på en del frågor. Det är dödsboets vittnet och används för att visa att rederichefen hade en stark ställning i Gotlandsbolaget.
Dödsboets anser att rederichefen tagit emot pengarna men att det varit lagliga rederirabatter som gått till hans företag Euro Marine.
Jonas Reiner, biträdd av Carl Östring presenterade ett omfattande material om Gotlandsbolagets fartygsaffärer och la ner mycket kraft på att förklara vad som gjorde att rederichefen kunde ta emot pengarna på sitt konto.
- Jag vill visa hur fantastiskt bra den här affären egentligen är, sa Reiner om bygget av snabbfärjorna i Kina.
Han använder Sjöfartsinspektion som intygar att rederichefen la ner ett omfattande jobb i Kina.
- Sjöfartsinspektionen hade tre man i tre års tid vid varvet för att inspektera och se till att allt byggdes efter svenska regler.
- Det var deras största projekt någonsin, påstår Reiner.
Det är framför allt rederichefens ställning i Gotlandsbolaget som Reiner vill styrka, att det var han som skötte bygget och hade ansvaret.
Lojal medarbetare
Länsstyrelsens granskning av Gotlandsbolaget, som en minoritet av aktieägarna begärt, kommer han också att ta upp för att belysa hur man arbetar på rederiet. Granskningskvinnan kom bland annat fram till att Eric D Nilsson i själva verket styrde över bolagets trots att han inte hade någon formell ställning. Hon kallade honom "skuggdirektören".
När det gäller rederichefens erkännande anser Reiner att han medgett att han fått pengarna.
- Men han sa inte att det var mutor.
- Han var en oerhört lojal medarbetare och ville aldrig skada Gotlandsbolaget. Han var osäker på hur folk skulle reagera på rederirabatter som företeelse och använde konsultuppdrag som en bortförklaring.
Det här är sjätte rättegången som rör de sammanlagt 20 miljoner kronorna som hittades på rederichefens konto.
För tredje gången som en högre instans granskar ärendet. I de två tidigare hovrättsbedömningarna har rätten inte varit enig.
Så jobbar vi med nyheter