Möte med rar pippi
Vid onsdags otta, fastnade en riktig raritet i 30-årsfirande Sundregruppens nät vid Hoburgen - en härfågel, som för första gången kunde ringmärkas på Gotland.
Därmed fick lilla Sigge vara med om ett unikt möte, på sin och pappa Göstas väg till dagis.
Under perioderna 25 april till 8 juni och 25 juli till 15 september, spänner fågelskådarföreningen Sundregruppen upp sina japanska slöjnät, längst ner på Hoburgen. De 18 fångstnäten vittjas sedan varje halvtimme, av ideella entusiaster som bemannar verksamheten enligt schema. Infångade fåglar typas, mäts, vägs och ringmärks, innan de släpps iväg igen. Oftast görs mindre anmärkningsvärda fynd, som löv-, ärt- och törnsångare.
Ibland händer dock något, som för alltid bevaras i ornitologernas minnen...
Tidigt i onsdags morse vittjades näten av dansken Lars Bardtrum, som då var ansvarig ringmärkare på plats.
Amatörfågelskådaren Karin Danielsson var också där, efter att i arla morgonstund ha styrt söderut från hemmet i Träkumla.
- Jag hade tur! Jag var där med Ulrika Andersson och vid den första rundan vi gick med på, så såg vi härfågeln! Jag tror vi alla fick lite hjärtklappning...
Att det var en härfågel gick inte att ta miste på. Den är mycket karakteristisk, med tydliga svartvita ränder och en praktfull resbar tofs på huvudet. På Gotland ses härfågeln vanligtvis några få gånger per år, men den har aldrig fångats, kunnat studeras på nära håll eller ringmärkas här.
I onsdags skedde allt, på en och samma gång!
- Lars plockade den ur nätet, mätte och vägde den och satte på en ring, sedan försvann den bakom Hoburgsklippan, berättar Karin, som turligt nog var påpasslig med sin kamera.
Efter sig lämnade härfågeln en liten grupp hänförda entusiaster - och nya, unika uppgifter till Sundregruppens fågelstudier.
Så jobbar vi med nyheter