Såväl Försvarsmakten som Kustbevakningen deltar i arbetet med att undersöka de skadade kablarna.
Vad har hänt?
Två datakablar som ligger på Östersjöns botten skadades för några dagar sedan av okända orsaker. Den första kabeln gick av på söndagsmorgonen, medan den andra skadades under natten till måndagen. Enligt nyhetsbyrån Reuters rör det sig om fiberoptiska kablar för datatrafik. I båda fallen uppstod skadorna på platser där kablarna sträcker sig genom svensk ekonomisk zon.
Händelserna har uppmärksammats av internationella medier och den svenska polisen har inlett en förundersökning om sabotage, eftersom det finns misstankar om att kablarna ska ha skadats genom mänsklig påverkan. Utredningen sköts av Nationella operativa avdelningen (Noa) med stöd från Försvarsmakten, Kustbevakningen och Säkerhetspolisen, uppger SVT.
Vad är det för kablar?
Den ena kabeln går under namnet ”BCS East-West Interlink” och är dragen mellan den litauiska kuststaden Sventoji och Katthammarsvik på östra Gotland. Enligt den norska nyhetssajten Digi.no, som rapporterar om informationsteknologi- och telekommunikation, ska kabeln ha tagits i bruk i november 1997.
Både Digi.no, brittiska BBC och SVT uppger att kabeln mellan Litauen och Katthammarsvik ägs av bolaget Arelion. Företagets talesperson Martin Sjögren ska till BBC inte ha gett någon information om var på havsbottnen som kabeln ska ha gått av, men enligt SVT är det cirka fem mil öster om Gotland. Utifrån den uppgiften, samt hur kabeln är dragen, är det troligt att den gick av ungefär i höjd med Ronehamn.
Enligt uppgifter till SVT ska Arelion ha blivit varse skadan på kabeln strax innan klockan 09 på söndagsmorgonen.
– Vi upptäckte det omedelbart när det hände, i samma sekund som det sker går ett larm i vårt system, säger chefen Mattias Fridström till SVT.
Den andra kabeln, som går under namnet ”C-Lion 1”, är dragen mellan tyska Rostock och Helsingfors. Den ska ha skadats strax öster om södra Öland under natten till måndagen, rapporterar Newsweek.
Vad kan ligga bakom?
Under de senaste dagarna har det förekommit uppgifter om att ett eventuellt sabotage av kablarna kan ha utförts av förbipasserande fartyg. Skadorna ska enligt Dagens Nyheter, TT och SVT ha sammanfallit med att det kinesiska fartyget Yi Peng 3 passerade de områden där de uppstod. På onsdagseftermiddagen låg samma skepp still i Kattegatt – mellan Sverige och Danmark – och stod under viss bevakning av danska fartyg, enligt SVT.
Carl-Oskar Bohlin (M) är minister för civilt försvar.
Både SVT och TT uppger också att utredningen intresserar sig för Yi Peng 3, men enligt nyhetsbyrån är det inte polisen som har begärt att fartyget ska hållas under uppsikt i Danmark.
– Det vi har fått till oss är att det har stannat på helt eget bevåg, säger kommenderingschefen Per Engström vid Noa.
När delar av gasledningen Nord stream 1, som går mellan Ryssland och Tyskland utsattes för sprängningar hösten 2022 blev det en stor internationell nyhet. I den svenska utredningen av händelsen – som sedermera lades ned – misstänktes en segelbåt ha använts i samband med sprängningarna.
Bilden visar hur läckor uppstod efter sprängningarna på gasledningen Nord stream 1.
Samtidigt har flera personer också påpekat att det kan finnas naturliga förklaringar till skadorna. Till DN uppger Hans Liwång, som är docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan och marinteknisk forskare vid Kungliga tekniska högskolan, att det inte är ovanligt att undervattenskablar går sönder.
– Väldigt få av dessa är bevisade eller ens misstänkta sabotage, säger han till tidningen.
Arelions talesperson Martin Sjögren uppger samtidigt till BBC att det är vanligt att fiskefartyg med sina ankare skadar kablar av misstag. Han säger vidare att ”tajmingen är såklart konstig, men vi har ännu inte undersökt det och vet inte vad orsaken är”.
Vad har det fått för konsekvenser?
– Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetsläget är detta naturligtvis ingenting som vi tar lätt på.
Så sade Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, om skadorna till TT under tisdagen. Samtidigt uppgav han att de inte hade orsakat någon störning av datatrafiken i Sverige. Det litauiska public service-bolaget LRT har rapporterat att bandbredden för dem som drabbades i Litauen minskade med en tredjedel under en period, men att det sedan var möjligt att koppla förbi problemet.
Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.
Den tyska försvarsministern Boris Pistorius har – i jämförelse med Carl-Oskar Bohlin – valt kraftigare formuleringar i sina kommentarer om de skadade kablarna.
– Ingen tror på att de ska ha kapats av misstag. Och jag vill inte heller tro på att det var ankare som råkade skada dem. Därför måste vi anta – utan att veta det än – att det är sabotage, sade han till The Guardian på tisdagen.
Vad händer nu?
Eftersom kabelskadorna ska ha skett inom Sveriges ekonomiska zon är det den svenska polisen som utreder händelsen. Förundersökningen leds av statsåklagare Henrik Söderman, som på tisdagen sade till TT att den är i ”ett tidigt skede”. Samma dag begav sig flera av Försvarsmaktens fartyg till de platser där kablarna skadats, rapporterar SVT.
– Vi ska stödja med undervattenskompetens. Vi ska titta på området runt de skadade kablarna för att se vad som har hänt, sade marinens pressofficer Jimmie Adamsson då till Aftonbladet.
Enligt Arelions talesperson Martin Sjögren kommer det att ta några veckor att reparera skadan på kabeln mellan Litauen och Gotland, rapporterar BBC.
Grafiken visar hur de två undervattenskablarna sträcker sig.