Misstanke om allvarlig smitta

Ett aggressivt virus som drabbar får och kor, sprider sig i Europa, där stora delar av lammbesättningarna har slagits ut. Nu finns det misstankar om att viruset spritt sig till Gotland.

Bekymrad. Länsveterinären Agneta Karlsson Norström tycker att djurägarna i Sverige måste ta sjukdomen på allvar och rapportera alla misstänkta fall. Arkivfoto: Tobias wallström

Bekymrad. Länsveterinären Agneta Karlsson Norström tycker att djurägarna i Sverige måste ta sjukdomen på allvar och rapportera alla misstänkta fall. Arkivfoto: Tobias wallström

Foto: Tobias Wallström

Gotland2012-03-27 04:00

Sjukdomen som drabbar dräktiga tackor och kor sprider oro inom lammnäringen. Flera döda lammungar har väckt misstankar och prover analyseras nu på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

- Det är verkligen inte bra om viruset skulle komma hit. På Gotland klarade vi oss med blotta förskräckelsen från blåtunga, säger Bertil Gabrielsson från Fårö som är ordförande i Sveriges fåravelsförbund.

Viruset som kallas Schmallenberg är så pass nytt att det ännu inte finns något vaccin och forskarna försöker nu ta fram så mycket information som möjligt.


Spridning
Men viruset, som upptäcktes i Tyskland, har redan spritt sig runtom i Europa och har upptäckts hos svidknott i Danmark. Det är genom myggor och knott som viruset sprids. Dräktiga tackor, kor och getter smittas och föder sedan missbildade ungar, som antingen redan är döda eller mycket svaga.


Prover
- Vi är bekymrade eftersom det inte finns något vaccin än, säger Bertil Gabrielsson.

Jordbruksverket har fått in omkring 15 prover runtom i landet där djur fött ungar som misstänks ha varit smittade. Två av proverna är tagna på Gotland, men än så länge har inga svar kommit. Länsveterinären Agneta Karlsson Norström ville att proverna från de missbildade lammungarna som fötts på en gotländsk gård, skulle skickas iväg för analys.

-  De var bland annat födda utan ögon. Jag tror inte att det är Schmallenberg, men det är upp till SVA att avgöra, säger hon.

Hon är mycket orolig över att viruset kan spridas till Sverige och Gotland, därför råder hon djurägare att rapportera in så fort en missbildad unge föds.

- Man ska ringa veterinären direkt om det föds en unge med missbildning, säger hon.

Viruset kan redan ha spritt sig bland Gotlands 32 000 tackor eftersom det inte märks förrän det är dags för lamning.

När lammungar är dödfödda eller så pass svaga att de måste avlivas genast får det inte bara konsekvenser för bonden, utan även för djuren.

- Det är framförallt jobbigt att se tackorna leta efter sina ungar. Det är ju något som är fel för dem och de letar i ett par, tre dygn, säger Bertil Gabrielsson.


Varnar gravida
Själv har han runt 400 tackor och om hans djur skulle drabbas av Schmallenbergvirus skulle det innebära stora ekonomiska förluster.

- Den här branschen är inte så himla lönsam, så om vi får en massa dödfödda lammungar så påverkar det, säger han.

- Lammnäringen är ökande i hela Sverige och även på Gotland. Den här smittan skulle kunna få följder.

Än så länge finns det inga belägg för att viruset kan spridas till människor, men Agneta Karlsson Norström tycker att man ska vara försiktig.

- Det här är så pass nytt så man ska vara jättenoga. Det gäller bland annat hygien i samband med lamningen. Och om man själv är gravid ska man absolut inte hålla på med det, säger hon.

Viruset sprids sannolikt av svidknott till djur som befinner sig i början av dräktigheten. Knottsäsongen i Sverige pågår ungefär mellan april till november.

Tecken på smitta hos nötkreatur

Dålig aptit, feber, dåligt allmäntillstånd, nedsatt mjölkproduktion och eventuellt också diarré. Sjukdomen varar i tre till sex dagar varefter djuret tillfrisknar.

Fosterskador: Ett djur som är dräktigt vid insjuknandet kan senare föda en missbildad kalv med svåra förlossningar och dödfödslar.

Tecken på smitta hos får och getter

Det finns inga rapporter om att får eller getter visar sjukdomstecken liknande de på nötkreatur.

Fosterskador: Får och getter som är dräktiga när de infekteras tillfrisknar själva men kan föda missbildade lamm/killingar ibland med svåra förlossningar eller dödfödslar. Missbildningarna består ofta av deformerade ben, vriden nacke, vattenskalle och hjärnskador.

Provtagning av djur eller missbildade kalvar, lamm och killingar.

Eftersom den huvudsakliga spridningsvägen sannolikt sker med svidknott är det osannolikt att det skulle förekomma tecken på akut sjukdom hos nötkreatur innan april-maj. För att övervaka om smittan redan fanns i Sverige under 2011 behöver lamm, killingar och kalvar med missbildningar som föds under våren 2012 provtas. Därför är det viktigt att missbildningar anmäls till SVA.

De första symtomen på sjukdomen sågs under sommaren på mjölkkor i Tyskland. Virusets namn kommer efter platsen där det först upptäcktes.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om