Skrotsten kallas den sten som blir restprodukt vid stenbrytning, och som av olika anledningar inte kan användas för tilltänkt ändamål.
För två år sedan fick ett stenbolag på Gotland ett föreläggande från länsstyrelsen. Föreläggandet – som var förenat med vite – handlade om så kallad skrotsten som fanns upplagd inom bolagets verksamhetsområde, och som bolaget enligt länsstyrelsen var tvungna att ta bort. Skrotsten kallas den sten som blir restprodukt vid stenbrytning, och som av olika anledningar inte kan användas för tilltänkt ändamål.
I somras gjorde länsstyrelsen ett platsbesök för att se om bolaget följt föreläggandet, men där det visade sig att skrotsten fortfarande fanns kvar. Även om bolaget påbörjat arbetet med att krossa skrotstenen så fanns fortfarande en stor del av skrotstenen kvar, och länsstyrelsen ansökte därför till mark- och miljödomstolen om utdömande av vitet.
Det länsstyrelsen missade var att bifoga handlingar med bland annat bilder från det senaste tillsynsbesöket, varför mark- och miljödomstolen valde att avslå länsstyrelsens ansökan. Det i sin tur innebar att bolaget slapp betala vite.
Men nu har länsstyrelsen överklagat domen till mark- och miljööverdomstolen med följande skäl:
”Underlaget som gavs in till mark- och miljödomstolen var inte komplett. Underlaget som av misstag inte gavs in skulle sannolikt haft avgörande betydelse för utgången i målet. Länsstyrelsen anser därför att det finns synnerliga skäl för prövningstillstånd eller i vart fall att det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen dömt rätt."
Mark- och miljödomstolen avslog länsstyrelsens ansökan om utdömande av vite.
Nu vill länsstyrelsen att överdomstolen antingen lämnar tillbaka målet för ny handläggning hos mark- och miljödomstolen, alternativt, och för att spara tid och pengar, rätt och slätt bara ändrar domen och dömer ut vitet så som länsstyrelsen vill.
Betty Hines är miljöskyddshandläggare vid Länsstyrelsen på Gotland:
– Det är mycket ovanligt att länsstyrelsen missar att skicka med viktigt underlag i rättsprocesser, säger hon.
Varför anses det så farligt med skrotsten i en täktverksamhet?
– Det har bedömts allvarligt att skrotstenen inte förts bort på grund av att det strider mot verksamhetens tillstånd. Grunden i det är att det påverkar landskapsbilden som är skyddad på platsen.
Ni har bett överdomstolen att antingen återförvisa ärendet till underinstansen eller att överdomstolen dömer ut vitet. Kan de göra det?
– Ja, mark- och miljööverdomstolen kan besluta om utdömande av vitet.