GA följde i sopbilens spår på Sudret igår. Några tycker att sorteringen är lite besvärlig, andra ser källsorteringen som något av en sport.
Det tar extra lång tid att hämta soporna under de första veckorna med den nya sophanteringen. Peter Olofsson brukar normalt klara av att köra den här turen själv, men i dag får han hjälp av en kollega för att hinna runt i socknarna. Det är inte bara två kärl som ska tömmas på varje hämtställe, utan också ny teknik som ska trimmas in. Inne i bilen har Peter en dator med GPS-mottagare som visar var han är och vilka kärl som ska hämtas. När tunnan vänds ner i bilen läser datorn av ett litet chip som sitter på tunnan och i samma stund bockas hämtstället automatiskt av från Peters karta. Samtidigt vägs också avfallet. Två kronor kilot är den rörliga avgiften, oavsett om avfallet ligger bland det brännbara eller i komposttunnan.
Det ser bra ut i tunnorna i dag. Hushållen på Storsudret, som går i täten för den gotländska soprevolutionen, verkar inte ha några problem att skilja kompost från brännbart.
- Jag har aldrig varit särskilt bra på sopsortering, men nu tänker jag mer på var jag lägger soporna, säger Jan "Tumen" Nilsson vid Tumegården i Vamlingbo.
Tumens pappa Palle Nilsson bor i lägenheterna i socknen och han tycker också att det fungerar bra. Han har insett att det inte är så svårt.
- Det är som förut. Det är bara det att man ska kasta brännbart och kompost i olika burkar. Det enda jag inte riktigt förstår är var de där förbaskade mjölkpaketen ska vara, säger han.
På Folkeryds i Burgsvik vållar sopsorteringen mer huvudbry. Rune Folkeryd tar oss med till restaurangens baksida och visar upp alla avfallskärl. De var många förut och nu, när de blir ännu fler, inser Rune att han måste bygga ett nytt skärmtak över en plats där allt avfall kan samlas.
Folkeryds har ju både bageri och restaurang och köket och matsalen genererar en hel del avfall. Den nya ordningen känns lite omständlig så här inledningsvis, tycker Jessica Söderlund:
- Vi har stationer med hinkar av olika slag överall
- Det kommer att ta tid innan vi kommer in i de nya rutinerna, förklarar Rune.
Dyrare kommer det också att bli. Matavfall är tungt och en sommardag slänger man många kilo kaffesump. Men på Folkeryds prövar man nya grepp för att minska mängden sopor:
- Vi lägger lite mindre mat på tallrikarna nu. I stället för att vi slänger mat får gästerna komma och backa. Det är egentligen sunt, så det här har ju också något gott med sig.
Bättre arbetsmiljö
En annan fördel med det nya systemet är att sophämtarna får en betydligt bättre arbetsmiljö. Peter Olofsson är tacksam över att sopsäckarna försvinner för gott. De är tunga att bära och sophämtaren riskerar att skada sig om säcken innehåller vassa föremål. En annan fördel med det nya systemet är att det kommer att bli lättare för Peter och hans kolleger att hitta soptunnorna. När en vikarie hoppar in på en tur har han ofta haft ett elände med att hitta soptunnan. På vissa gårdar kan soptunna, av hävd ha varit placerad i mjölkrum eller garage. Men det är historia nu. Ska sopkärlen tömmas så måste de köras fram till hämtstället. På färden genom Fide passerar vi flera sopkärl som inte töms eftersom de står på fel plats.
Men att kärlet inte rullas fram kan också betyda att det inte finns några sopor att hämta. Med den nya sophanteringen måste alla - oavsett sopmängd - inordna sig i 14-dagarshämtningen. Ingela Karlsson i Fide har inte mycket i tunnan två veckor efter hämtning. Högst ett par soppåsar. Ingela komposterar så mycket hon kan och i rummet innanför köket har hon en mycket välorganiserat avfallshantering. I stora vita backar samlar hon papper, plast, metall, glas och pant och då blir det inte mycket över till tunnan.
- Jag tycker att det är lite roligt att sortera. Det är som en sport! Det går att komma ner i nästan ingenting.
Utmaning
Kommunens förhoppning är att fler ska se tjusningen i den utmaningen. Anders Lindholm på tekniska förvaltningen hoppas och tror att det nya systemet med invägning ska leda till att den totala sopmängden minskar.
- I andra kommuner har vi sett att sopmängden har minskat åtminstone inledningsvis. Med tiden verkar det som att man glömmer bort att soporna kostar pengar, men här tänker vi försöka att hålla liv i den tanken.
Fotnot: "De förbaskade mjölkpaketen" som vållade huvudbry i Vamlingbo ska i första hand läggas bland tidningar och annat papper. Går inte det ska de läggas i tunnan för brännbart avfall.