Stomp och Totril är två medel som används för att bekämpa ogräs vid frilandsodling av grönsaker. Totril är i dag det enda bekämpningsmedlet vid odling av lök, och Stomp är det som används vid odling av morötter, palsternackor och bruna bönor. I juli i år träder den EU-förordning i kraft som innebär att dessa två bekämpningsmedel ska totalförbjudas i Europa senast år 2014. I alla länder utom Sverige har odlarna getts dispens att använda Stomp och Totril till dess att andra alternativ kommit ut på marknaden.
Nattskatta heter det ogräs som odlarna har störst problem med. Har man väl fått in skiten i åkern är det väldigt svårt att bli av med den, menar Mats Kolmodin i Bara som är förtroendevald inom GRO (Grönsaksodlarnas riksorganisation) och som själv odlar bland annat morötter.
2011-års odling är säkrad i och med Miljödomstolens beslut om dispens för säsongen 2011, men framtiden är mer oviss.
Under 2000-talet accelererade problemen med nattskatta, berättar han. Innan dess var det inget problem, men efter att bekämpningsmedlet Afalon förbjöds så gynnades tillväxten av ogräset eftersom inget likvärdigt alternativ snabbt fanns att tillgå. Om Stomp försvinner utan att det finns ett fullgott alternativ så kommer det bli samma stegring av problem, tror Mats Kolmodin.
-Jag bedömer att det här kommer att bli ett stort problem inom några år. Kanske att man klarar ett år om man lägger odlingen till ett ställe där man vet att det är okej. Men sen ger man nog upp.
Traditionell odling blir i stort sett omöjligt, menar han.
För Mats Kolmodin innebär det att en femtedel av hans totala omsättning skulle gå förlorad om han tvingas lägga ner morotsodlingen.
Gotland är näst störst i Sverige på att odla morötter. Vi står för 28 procent av Sveriges totala morotsskörd, och på palsternackor är vi överlägset störst med 41 procent av Sveriges totala skörd (enligt jordbruksverkets siffror från 2008).
Om Sverige tvingas sluta med produktionen innebär det att vi får importera produkterna från länder som ändå använder de här preparaten.
– Miljöpolitiken måste ha en helhetssyn. Sverige ska fortsätta att vara pådrivande i miljöarbetet men samtidigt måste våra politiker se till att det svenska arbetet kring växtskyddsmedel balanseras och inte enbart hanteras som en isolerad miljöfråga. Om en miljöåtgärd innebär att produktionen flyttar till länder där produktionen utgör en större miljöbelastning, får ju åtgärden motsatt effekt. Utan helhetssyn blir miljöpolitiken orimlig, säger LRFs förbundsordförande Lars-Göran Pettersson.
-Men så länge vi gör det här gemensamt inom EU så är det en okej utveckling, menar Mats Kolmodin.