Men den tilltalade menade att jäv före- låg även denna gång

Själva målet är det första inför Gotlands tingsrätt angående den nya bestämmelsen i trafikförordningen att bilister måste lämna gående företräde vid övergångsställen.
Den tilltalade godkände inte det bötesföreläggande à 1000 kronor som han fick på platsen och därmed blev det rättegång med rubriceringen "Ej lämnat gående företräde".
En rättegång som kantats av förhinder.
Vid första försöket i förra veckan förelåg jäv i och med att den tilltalade och en av nämndemännen befanns vara medlemmar i samma förening.
Vid andra försöket förelåg åter jäv, nu i och med att den nyinkallade domaren och den tilltalade, som tidigare varit nämndeman, dömt i samma mål.
I går satt därför som ordförande en domare som tidigare inte verkat på Gotland och nu är här som vikarie och som skulle avgöra målet utan inblandning av nämndemän, något som är möjligt eftersom böter är maxstraff för aktuell förseelse.
Nytt jävsläge
Då menade i stället inledningsvis den tilltalade att det förelåg en jävssituation i och med att det enda vittnet, en polisman, även gjort hela utredningen och en skiss över platsen som enligt den tilltalade var felaktig.
Jag tycker han är jävig.
Fullständigt horribelt, menade kammaråklagare Mats Wihlborg. Om polisen i sin tjänsteutövning skulle vara jävig kan ingen polisman vittna. Det är klart att han inte är jävig.
Den tilltalade invände att han under sin verksamhet som nämndeman aldrig upplevt att den som gjort utredningen och vittnet varit samma person.
Rättens ordförande fann dock efter kort betänketid att det inte förelåg något hinder för huvudförhandling och målet kunde så slutligen påbörjas.
Själva händelsen inträffade 3 oktober i fjol i Slite utanför Solklintshallen. Enligt åtalet har den tilltalade uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att stanna före obevakat övergångsställe för att låta gående passera.
Jag bestrider å det bestämdaste, menade den tilltalade.
Huvudskiljelinjen går vid att bilföraren hävdar att den gående stannat, visat att bilen kunde passera och aldrig börjat gå ut på vägen medan den vittnande polismannen säger att den gående befann sig mitt i körfältet när bilen kom och att fotgängaren tvingades stanna för att släppa förbi bilen.
Beteendeövervakning 
Den aktuella dagen befann sig polisens trafikgrupp i Slite för så kallad beteendeövervakning vari bland annat ingick kontroll vid övergångsställen.
Enligt åklagarens framställning kom den tilltalade körande mot övergångsstället när en gående närmade sig och började gå ut men måste stanna eftersom bilföraren inte verkade vilja sakta ner eller lämna företräde utan körde förbi.
Vid tillfället hade polisen också videoövervakning men just dennna händelse finns inte filmad eftersom man samtidigt stoppat en annan förare misstänkt för olovlig körning.
Den tilltalade hade en helt annan version. Han såg på långt håll personen på väg från idrottshallen till övergångsstället. Han släppte på gasen och fick en tidig ögonkontakt varvid den gående stannade vid ett skyddsräcke invid körbanan.
Jag fick av hans kroppsspråk uppfattningen att jag kunde köra förbi och han tog samtidigt upp en snusdosa. Det är en väjningsplikt och inte en stopplikt, man ska inte behöva stanna och truga över gående, han gick över när jag var 20 meter bort.
Han passerade därför men blev några hundra meter längre bort invinkad till kontrollstationen och fick beskedet att det skulle bli tusen kronor i böter. Det godkände han inte varför det hela gick till gårdagens rättegång.
Den vittnande polisassistenten befann sig ca 200 meter från övergångsstället när han såg en person gå ut och vara mitt ute i körbanan när han måste stanna när bilen passerade.
Den tilltalade, som var sin egen försvarsadvokat, undrade varför inte den gående kallats som vittne. Svaret var att eftersom poliserna på platsen var upptagna även med en annan stoppad förare skedde inte någon identifiering av gångtrafikanten.
Den tilltalade ville inte godkänna den skiss över platsen och med inblandades placeringar som polismannen gjort.
Den är inte skalenlig. Nåt krav kan man väl ställa.
Ställ frågor, sitt inte och söla med en massa annat, replikerade åklagaren.
Och rättens ordförande framhöll att vad den tilltalade tyckte fick han ta i slutanförandet, till vittnet fick han endast ställa frågor som rörde den aktuella händelsen.
Slutanföranden
I slutanförandet menade åklagaren att meningarna gått isär hur långt ut den gående hunnit men att det inte förelåg någon tveksamhet från vittnet, det hela var ett klart fall.
Den tilltalades invändningar i övrigt är inte intressanta för målet och hans uppgifter förtjänar inte tilltro.
Åklagaren menade att tusen kronor i böter vore en rimlig straffsumma, det vill säga exakt det belopp som förelades på platsen.
Jag var i nivå med den gående, polismannen 200 meter bort. Skissen saknar värde och då hänger inte vittnesmålet ihop, menade den tilltalade i sitt slutanförande. Jag känner mig inte skyldig, jag är säker på min sak.
Dom meddelas senare.