...men de längtar efter doften av något ruttet
"Uti min mage en längtan mig tär, kom hjärtans fröjd. Där råder en hunger som ropar så här: kom surströmming och potatis, kom brännvin och kvantum satis, kom allt som kan drickas, kom hjärtans fröjd."
- Vi är ett järngäng som samlas en gång om året här hemma och äter surströmming, säger Karin Ström Ullrich som inte helt oväntat är uppvuxen i Norrbotten.
Mandelpotatis och tunnbröd
Mandelpotatis, lök och tunnbröd är givna tillbehör på bordet när vännerna samlas för att sjunga, spexa och äta surströmming.
- Många säger att det är mjölk man ska dricka till, fast vi kör med öl och snaps, säger Karin.
- Det blir mycket roligare då, tillägger Leif med ett skratt.
De har även utökat sortimentet med en tomat-lök och persiljesallad.
- Vi hörde att persiljan skulle vara bra mot lukten som lätt blir efter man ätit surströmming, berättar Karin.
I början hade de även sill för de som inte vågade sig på det här med rutten fisk, fast det alternativet är nu borttaget då alla lärt sig att äta surströmmingen efter flera års träning.
- Barnen brukar hålla sig hemifrån några dagar när de vet att vi ska ha festen, berättar Leif och skrattar.
Mycket sång blir det, då vännerna har ursprung från alla håll och kanter brukar de ta med sig var sin snapsvisa, helst med anknytning till respektives hemort.
- Vi äter alltid inomhus, för att inte locka till oss så många flugor, många föredrar dock att äta utomhus. Så det luktar ju lite i huset ett tag efteråt, säger Karin.
- Det luktar ju helt klart värre än det smakar, menar Leif.
Karin ger ett skräckexempel på en granne i Norrbotten som hade ställt ut en burk surströmming i solen, den sprängdes varpå husknuten inte luktade fina fisken.
En av årets höjdpunkter är de i alla fall överens om att det är, fast festen är i år förlagd till början av oktober, så smaklökarna får allt hålla sig till tåls ännu en liten stund, men den som väntar på något ruttet...
Så jobbar vi med nyheter