Med hjälp av en korp och en spade berövade de två männen makarnas liv

I rättssalen fanns ca 50 åhörare när lagman Sture Stenström inledde huvudförhandlingen och överlämnade ordet till vice chefsåklagare Björn Lindqvist. Han yrkade ansvar för mord i förening med människorov.
Bland åhörarna fanns flera anhöriga och barn till mordoffren Börje och Pia Liljegren. Som målsägare företräds barnen av advokat Richard Ploman, som förutom begravningskostnader , yrkar ersättning för psykiskt lidande med 50 000 kronor till vart och ett av barnen.
Rättegången kommer att ta fyra dagar in anspråk och avslutas först nästa vecka med pläderingar.
De tilltalade som är födda 1960 och 1980 förnekar mord. De företräds av advokaterna Eric Dufvenmark respektive Lars Dahlström.
Den man som erkänt huvuddelen av de faktiska omständigheterna erkänner grov misshandel.
- Avsikten var bara att skrämmas, hävdar 44-åringen. Samtidigt som han medger att det hela spårade ur i en gammal grusgrop i Fröjel på kvällen den 16 april 2005.
Det fanns dock inget uppsåt att döda, hävdade försvaret - trots att mordoffren fått ta emot slag med korp och spade mot sina huvuden.

Största polisutredningen
Första rättegångsdagen var åklagarens. Timme efter timme redogjorde han för det omfattande materialet i den största polisutredningen i den gotländska polishistorien.
Han berättade om de händelser som han menade varit tillräckliga motiv för att begå morden.
Det mördade paret hade "golat" om knarkaffärer och även vittnat ofördelaktigt i olika rättegångar med knarkförtecken.
Det var för att sätta stopp för ett sådant beteende som makarna Liljegren lurades i en fälla och bakbands i en av de tilltalades bostad i Hemse.
Från Hemse körde de sedan bakbundna med flagglinor och med igentejpade munnar till en stor jordhög i Fröjel. I en svacka i jordhögen utdelas de dödande slagen. Det var sent på kvällenoch det var i det närmaste mörkt.
Enligt polisens beräkningar kom de fram till grusgropen cirka 22.15. Det var den yngre av dem som körde bilen. Men i övrigt är hans roll mera oklar. Han har i det längsta förnekat att han har någonting med morden att göra. Från början hade han inte ens varit på mordplatsen.
Undersökningen av bilen visar att det finns stänk av blod på flera platser i baksätet. Blod från Börje Liljegren.
Genom uppgifterna från mobiltelefonoperatörerna kan man följa hur sällskapet förflyttat sig under kvällen genom telefonsamtalen.
Åklagaren visar bilder i rättssalen på kropparna. Hur de påträffats en vecka senare, bakbundna och blodiga. Pia Liljegren har fått minst fem kraftiga slag mot huvudet, mot hjässan och tinningen. Börje Liljegren fem till sju slag mot bakhuvudet.
Bilder på skadorna visas på en vägg i rättsalen. Känsliga personer uppmanas att titta bort. De värsta bilderna finns inte med.
Rättsmedicinarna har konstaterat att offren inte ha någon jord i munnen. Det tas som ett bevis för att de var döda innan de täcktes över.
Flera vallningar har gjort på platsen. På en video berättar 44-åringen om hur de kom fram till jordupplaget. Och hur han försiktigt, nästan käckt förde dem fram till vad som skulle bli mordplatsen.

Tappade besinningen
Det var där Pia Liljegren började argumentera, skrika okvädningsord och käfta emot. Det var då 44-åringen tappade besinning. Han vet inte själv hur många slag han slog.
Åklagaren kunde även spela upp flera i hemlighet avlyssnade och inspelade telefonsamtal. Samtal där 44-åringen i princip erkänner för sin 15-åriga dotter att ha är skyldig till morden. Men flickan uppmanas att inte berätta de för någon.
Och när han ringer upp tidningen Expressen för att sälja storyn blir det hela bara tragikomiskt. Han försäkrar reportern att han är den enda som vet hur dubbelmordet gått till.
Efter åklagaren långa och detaljerade och pedagogsiska väl avvägda genomgång, fick försvarsadvokaterna komma till tals.
Eric Dufvenmark tillbakavisade bestämt att morden skulle vara så väl förberedda som åklagaren gjort gällande. Spaden och korpen togs med för att det hela skulle se lite mer skrämmande ut.
Även den yngre förnekar åklagarens påståenden. Han har inte slagit eller haft uppsåt att döda makarna Liljegren.
Han saknar motiv och anledning att vara behjälplig.
Han har inte heller fungerat som torped för att driva in knarkskulder.
I ett av de inspelade telefonsamtalen skojar de två emellertid friskt om att morden utförts av proffs. Från fastlandet.
Samma dag anhålls de två.
Vid den fortsatta rättegången i dag är avsikten att de två tilltalade skall förhöras och få möjlighet att berätta sina versioner av vad som inträffat.