Vågorna sköljer tungt in över stranden när Matilda Runeson vadar ut i vattnet. Våtdräkt och handskar, snorkel och cyklop, gör att hon kan skörda från havets trädgårdsland utan att frysa för mycket.
– 70 procent av jordens yta består av hav. Jag tycker vi måste lära oss att använda det som växer under ytan på ett bättre sätt och se det som en resurs, säger hon.
I sin gula nätpåse samlar hon topparna, de färska skotten och blåsorna, från blåstången.
– För 20 år sedan var jag på en algprovning och fick smaka olika sorters tång. Då hade det precis börjat bli hett, säger Matilda Runeson och berättar att det var 2022 som hon gick sin masterutbildning till tångdykerska, något som idag är en hobby för henne.
I dag finns 40 utbildade tångdykerskor i landet. För Matilda Runeson har tång blivit en lika självklar ingrediens i matlagningen som lök, morötter eller svamp.
– Det finns så mycket antioxidanter, vitaminer och mineraler i tång, som också är snäll mot magen, säger hon.
För två år sedan reste hon med ett gäng andra tångdykerskor till Lofoten på smak- och skörderesa.
– Vi hittade havssallad, sjöspaghetti, nori, och så hittade vi tryffeltång, som bara finns i Norge där det är tidvatten och som verkligen smakar som riktig tryffel.
På Gotland är blåstången, släke, den vanligaste arten att skörda. Många förknippar den med stank av ruttet och något som användes förr som gödning på åkrarna. För Matilda Runeson är den en resurs som hon hämtar själv från naturens skafferi.
Den bästa tiden att skörda tången är just nu, på våren medan vattnet i havet fortfarande är kallt och friskt.
– Algerna är havets trädgård. När det börjar bli varmare i vattnet frodas de som i en vanlig trädgård, och väcks till liv av sol och värme, säger Matilda Runeson.
Hon berättar att hon är mycket försiktig när hon skördar toppskotten, blåsorna och någon centimeter till, från blåstång med en sax.
– Att man inte sliter upp en hel planta är viktigt. Man måste tänka hållbart och att man ska komma tillbaka och skörda fler gånger, säger hon och menar att det är lika självklart som att plocka blad från exempelvis spenat i ett trädgårdsland.
Idealiska platser att skörda på är pallkanter där strömmarna sköljer in nytt fräscht och syrerikt vatten. Man bör undvika platser i direkt anslutning till hamnar och utsläpp från båtar och motorer, råder Matilda Runeson.
– När man ska hitta bra tång att äta måste man komma ut en bit från stranden, och inte heller skörda vid bäckar eller där det finns betande djur i närheten, säger hon.
Debatten om gifter och utsläpp i havet pågår. Den hindrar inte Matilda Runeson att servera sina barn tång i matlagningen.
– Debatten är viktig för att Östersjön ska överleva. Men äter man tång äter man inte flera ton, bara lite, och prover som tagits både i Sverige och Finland visar att tången är okej, säger hon.
I en plastpåse i kylskåpet håller sig tången färsk några dagar, upp till en vecka. Den går också utmärkt att torka, blåstång håller sig fräsch torkad upp till fem år i bruna papperspåsar.
– Man kan torka den i en torkugn för svamp, eller i en vanlig ugn på 40 grader i ungefär tio timmar, säger Matilda Runeson.
På nätet finns mängder av recept på rätter med tång som ingrediens. Själv tycker hon bäst om att experimentera och testa olika kombinationer av smaker.
– Sparris och blåstång gifter sig bra i smak, man kan göra en omelett eller en wok med grönsaker och musslor, säger hon.
Torkad tång och ramslök kan bli ett gott och nyttigt salt. Lite tång i kastrullen kan förhöja både smak och näringsinnehåll på kokad potatis. Krondill och tång, liksom vitkål och tång, är bra kombinationer. Tångsmör och tång i bröd, det är fritt fram att testa sig fram, menar Matilda Runeson.
Hennes tips till nybörjaren är att göra ”tångcrisp” att använda som topping på sallader eller att strössla ovanpå andra maträtter. Då klipper hon av själva blåsan på blåstången. De torkar hon i ugnen, att använda för sig som dekoration. Till ”crispet” används de närmaste tre till fyra centimeterna närmast blåsan.
– Till en halv liter blåstång tar jag 1,5 matsked rapsolja, 1,5 tesked soja, en halv tesked sesamolja och skalade gotländska hampafrön efter behag, säger hon och berättar att det tar ungefär 20 minuter att rosta dem i ugnen.
Att ha koll på strömmar och säkerhet, men våga ta steget ut i havet, testa och smaka sig fram, är Matilda Runesons tips till nybörjaren. Dyr utrusning, menar hon, är inte nödvändigt.
– Dykarhandskar kan ersättas av vanliga diskhandskar, med en gummisnodd runt.