Matilda dyker efter tång – för att äta: ”Snäll mot magen”

För många är släke något som stinker och ligger ruttet på stranden. För Matilda Runeson är blåstången en resurs och ett baslivsmedel i matlagningen.
– Jag är en av 40 utbildade tångdykerskor, säger hon.

En wok med färska grönsaker och musslor får både näring och extra smak av den gotländska blåstången när tångdykerskan Matilda Runeson står vid spisen.

En wok med färska grönsaker och musslor får både näring och extra smak av den gotländska blåstången när tångdykerskan Matilda Runeson står vid spisen.

Foto: Henrik Radhe

Gotland2025-05-03 05:30

Vågorna sköljer tungt in över stranden när Matilda Runeson vadar ut i vattnet. Våtdräkt och handskar, snorkel och cyklop, gör att hon kan skörda från havets trädgårdsland utan att frysa för mycket.

– 70 procent av jordens yta består av hav. Jag tycker vi måste lära oss att använda det som växer under ytan på ett bättre sätt och se det som en resurs, säger hon.

I sin gula nätpåse samlar hon topparna, de färska skotten och blåsorna, från blåstången.

– För 20 år sedan var jag på en algprovning och fick smaka olika sorters tång. Då hade det precis börjat bli hett, säger Matilda Runeson och berättar att det var 2022 som hon gick sin masterutbildning till tångdykerska, något som idag är en hobby för henne.

undefined
Matilda Runeson skördar släke som andra skördar sallad eller spenat. Blåstången tar hon bara topparna av, med hjälp av sax och samlar dem i en gul nätkasse.
undefined
Jämfört med resan till Lofoten är de gotländska vattnen just nu varmare. Blåstång finns runt hela öns kuster, där hållbarhet och att skörda bara toppar och bevara plantan är viktigt, menar Matilda Runeson.
undefined
Matilda Runeson skördar släke som andra skördar sallad eller spenat. Blåstången tar hon bara topparna av, med hjälp av sax och samlar dem i en gul nätkasse.

I dag finns 40 utbildade tångdykerskor i landet. För Matilda Runeson har tång blivit en lika självklar ingrediens i matlagningen som lök, morötter eller svamp.

– Det finns så mycket antioxidanter, vitaminer och mineraler i tång, som också är snäll mot magen, säger hon.

För två år sedan reste hon med ett gäng andra tångdykerskor till Lofoten på smak- och skörderesa.

– Vi hittade havssallad, sjöspaghetti, nori, och så hittade vi tryffeltång, som bara finns i Norge där det är tidvatten och som verkligen smakar som riktig tryffel.

På Gotland är blåstången, släke, den vanligaste arten att skörda. Många förknippar den med stank av ruttet och något som användes förr som gödning på åkrarna. För Matilda Runeson är den en resurs som hon hämtar själv från naturens skafferi.

undefined
Blåstång, eller släke som det kallas på Gotland, är en resurs och tillgång som fler borde använda, menar Matilda Runeson.
undefined
Att välja en bra plats, där havet har genomströmning och inte tar emot några utsläpp från hamnar, är viktigt. Matilda Runeson har sina egna trädgårdsland att skörda från under ytan.
undefined
Matilda Runeson har både dykarcertifikat och utbildning som tångdykerska. När hon skördar blåstång i kalla vatten använder hon en våtdräkt och cyklop.

Den bästa tiden att skörda tången är just nu, på våren medan vattnet i havet fortfarande är kallt och friskt. 

– Algerna är havets trädgård. När det börjar bli varmare i vattnet frodas de som i en vanlig trädgård, och väcks till liv av sol och värme, säger Matilda Runeson.

Hon berättar att hon är mycket försiktig när hon skördar toppskotten, blåsorna och någon centimeter till, från blåstång med en sax. 

– Att man inte sliter upp en hel planta är viktigt. Man måste tänka hållbart och att man ska komma tillbaka och skörda fler gånger, säger hon och menar att det är lika självklart som att plocka blad från exempelvis spenat i ett trädgårdsland.

Idealiska platser att skörda på är pallkanter där strömmarna sköljer in nytt fräscht och syrerikt vatten. Man bör undvika platser i direkt anslutning till hamnar och utsläpp från båtar och motorer, råder Matilda Runeson.

– När man ska hitta bra tång att äta måste man komma ut en bit från stranden, och inte heller skörda vid bäckar eller där det finns betande djur i närheten, säger hon.

Debatten om gifter och utsläpp i havet pågår. Den hindrar inte Matilda Runeson att servera sina barn tång i matlagningen.

– Debatten är viktig för att Östersjön ska överleva. Men äter man tång äter man inte flera ton, bara lite, och prover som tagits både i Sverige och Finland visar att tången är okej, säger hon.

undefined
Matilda Runeson är en av ungefär 40 utbildade tångdykerskor i landet. Hon äter ofta tång som ingrediens i annars traditionella maträtter.
undefined
En tångdykerskas lunch kan bestå av en omelett med grönsaker från både land och hav. Blåstång är godare än man kan tro.

I en plastpåse i kylskåpet håller sig tången färsk några dagar, upp till en vecka. Den går också utmärkt att torka, blåstång håller sig fräsch torkad upp till fem år i bruna papperspåsar.

– Man kan torka den i en torkugn för svamp, eller i en vanlig ugn på 40 grader i ungefär tio timmar, säger Matilda Runeson.

På nätet finns mängder av recept på rätter med tång som ingrediens. Själv tycker hon bäst om att experimentera och testa olika kombinationer av smaker.

– Sparris och blåstång gifter sig bra i smak, man kan göra en omelett eller en wok med grönsaker och musslor, säger hon.

Torkad tång och ramslök kan bli ett gott och nyttigt salt. Lite tång i kastrullen kan förhöja både smak och näringsinnehåll på kokad potatis. Krondill och tång, liksom vitkål och tång, är bra kombinationer. Tångsmör och tång i bröd, det är fritt fram att testa sig fram, menar Matilda Runeson.

undefined
”Krisp” av små bitar blåstång som stekts i en blandning av rapsolja, sesamolja och skalade hampafrön är användbart till det mesta. I burken till höger finns torkade toppskott från blåstång.
undefined
Att experimentera med blåstång och andra arter tång kan innebära lyckträffar med en riktig smaksensation i munnen, menar Matilda Runeson.
undefined
Matilda Runeson torkar blåstång och lägger mörkt i bruna papperspåsar, för att enkelt ha till hands i köket.

Hennes tips till nybörjaren är att göra ”tångcrisp” att använda som topping på sallader eller att strössla ovanpå andra maträtter. Då klipper hon av själva blåsan på blåstången. De torkar hon i ugnen, att använda för sig som dekoration. Till ”crispet” används de närmaste tre till fyra centimeterna närmast blåsan.

– Till en halv liter blåstång tar jag 1,5 matsked rapsolja, 1,5 tesked soja, en halv tesked sesamolja och skalade gotländska hampafrön efter behag, säger hon och berättar att det tar ungefär 20 minuter att rosta dem i ugnen.

Att ha koll på strömmar och säkerhet, men våga ta steget ut i havet, testa och smaka sig fram, är Matilda Runesons tips till nybörjaren. Dyr utrusning, menar hon, är inte nödvändigt.

– Dykarhandskar kan ersättas av vanliga diskhandskar, med en gummisnodd runt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!