Märkligt se robot mjölka

I dag reser Mircea Scolnic och Slavic Cheocheros tillbaka till Moldavien. De har i två veckor arbetat vid Ekströms gård i Lojsta för att lära sig hur det svenska lantbruket fungerar.
­Det märkligaste vi sett var en robot som mjölkade korna, berättar de och skrattar.

Gotland2004-07-07 04:00
Under Sovjettiden fanns det stora kolchoser i Moldavien men nu är allt privatiserat och det är familjejordbruk som gäller.
Att Mircea och Slavic är på Gotland beror på det samarbete som pingstkyrkan i Hemse under flera år haft för att hjälpa gatubarn i Moldavien. Fredrik och Lisa Olsson, som har sin ordinarie tjänst i Hemse, har jobbat med missionsarbete i landet en tid och har bland annat startat en gård där det är meningen att barnen ska lära sig hur man föder upp djur och odlar grödor för att få mat.
­Vi såg ganska snart att kunskapsnivån kunde förbättras och att det mesta skulle gå att göra mycket mer effektivt, förklarar Fredrik Olsson.
<span class='mr'>Resa bakåt i tiden</span>
Tanken på ett utbytesprojekt inom pingstmissionens utvecklingshjälp (PMU) föddes och man fick Sida att finansiera det delvis. Fredrik pratade med Mats Ekström i Lojsta som han kände sedan tidigare och tillsammans med kamraten Linus Gomér från Hejde, gick de med i projektet.
För cirka två månader sedan var Mats och Linus i Moldavien och jobbade på gården som pingstkyrkan startat.
­Det var en resa bakåt i tiden och jag fick se mycket som gör att jag nu förstår mer av det som farmor berättat om, om hur de jobbade när hon var ung, berättar Mats Ekström.
Det är därmed inte svårt att förstå att mötet med en mjölkrobot är det som gjort störst intryck på de moldaviska bönderna.
<span class='mr'>Det mesta försvann</span>
Under sovjettiden fanns det maskiner på kolchoserna men när landet blev självständigt försvann det mesta av värde från gårdarna liksom överallt.
­Det är nog en av orsakerna till att vårt land är så fattigt i dag, förklarar Mircea Scolnic.
­Alla de stora företagen privatiserades över en natt, det fanns en tro att detta skulle ske successivt och att alla skulle få möjlighet att vara med och dela men ingen sa något och helt plötsligt var allt i privat ägo.
<span class='mr'>Stor korruption</span>
Landet lever ännu med mycket korruption, högt upp i landets ledning. De som har makt tar för sig på de vanliga medborgarnas bekostnad.
­Men man ska ha i åtanke att landet varit fritt i bara tio år, många andra länder har byggt upp vår demokrati under hundratals år, påpekar Fredrik Olsson.
Under sovjettiden fanns ingen naturlig koppling mellan prestation och lön. Att tänka om till ett mer produktionsinriktat arbetssätt, tar tid och kräver kunskap.
­Sånt som är självklart för oss är helt okänt för dem, säger Mats Ekström.
­Sånt som att läsa ett schema och se kopplingen mellan hur mycket man fodrar djuren och hur de växer och ger avkastning till exempel, det tog lång tid för oss att förklara.
Finns det något de svenska bönderna kan lära av moldaverna?
­Nej, faktiskt inte, ärligt talat, konstaterar Mats Ekström.
<span class='mr'>Ensamma bönder</span>
Men i det svenska lantbruket jobbar många bönder ensamma på sina gårdar. I ett familjejordbruk blir så klart tempot och inriktningen en annan och i grunden är det samtidigt denna filosofi som många strävar efter, i alla fall som konsumenter. Det ska vara närproducerat, djuren ska tas omhand med omsorg och kärlek och helst ska det vara ekologiskt odlat.
­Den kunskapen har vi här också men använder oss inte så mycket av den. Det finns inte tid att titta till och undersöka varje djur noggrant varje dag till exempel. I Moldavien har de full koll på varje djur men det skulle inte gå att bedriva jordbruk i Sverige på det sättet.
­I Moldavien har man ett helt annat förhållningssätt till tid, det är självklart att ta sig tid till att prata och hälsa på varandra. Den delen av den sociala samvaron har gått förlorad i Sverige, påpekar Fredrik Olsson.
<span class='mr'>Korna mjölkade mer</span>
I Moldavien odlas mest majs, det är lätt att odla och går att använda som föda till såväl djur som människor.
­Det största som vi åstadkom i Moldavien var nog att förklara sambandet mellan utfodring och avkastning, berättar Mats Ekström.
Genom en mer kontrollerad och sammansatt ufodring lyckades de få korna att mjölka tre gånger så mycket som innan.
På farmen i Moldavien jobbar tre personer. Mircea Scolnic är dessutom pastor i den lokala församlingen där. Gården ligger mitt inne i ett samhälle med cirka 7000 invånare.
Vad har ni lärt er under er tid på Gotland?
­Vi har lärt oss väldigt mycket, bland annat hur man kastrerar grisar själv, det anlitar vi veterinär för hemma, berättar Slavic Cheocheros.
­Det var stort att få ett sådant förtroende, att kastrera djur, trots att de inte känner oss och att vi inte kan tala med varandra.
­Vi har fått köra traktorer och besökt gårdar som är toppmoderna men även såna som liknar vårt sätt att arbeta, berättar Mircea Scolnic.
<span class='mr'>Hästar inte bara till arbete</span>
De har haft ledigt också och tycker att Gotland är en mycket vacker ö. Häromkvällen såg de riddarspel vid Lojsta slott.
­Vi har bara hästar till arbete, vi hade ingen aning om att man kunde leka med dem också, säger Mircea och Slavic och skrattar hjärtligt.
Pingstkyrkans arbete i Moldavien finansieras till stor del av bidrag och gåvor från gotlänningar. Hittills har årligen cirka en miljon kronor kommit in till biståndsarbetet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om